Framtid i Norrköping

Framtid i Norrköping

 / Tillit istället för detaljstyrning

Tillit istället för detaljstyrning

För att motverka en samhällsutveckling med allt högre krav på dokumentation, rapportering och administration har regeringen tillsatt Tillitsdelegationen. Den ska föreslå nya styrmodeller för offentlig sektor som i högre utsträckning ska baseras på tillit.

 

Illustration person med skylt "Tillit" och några personer runt omkring

Tillitsdelegationen

Under senare år har det blivit allt tydligare att många medarbetare inom offentlig sektor upplever sin arbetssituation som besvärlig. Trots att de vill göra ett gott arbete för att möta medborgarnas behov, upplever många att de organisatoriska förutsättningarna inte finns. Detaljstyrning i form av höga krav på dokumentation, rapportering och andra former av administration förlamar verksamheter och leder till att brukaren inte får den kvalitet och service som den borde kunna förvänta sig. Som svar på den här samhällsutvecklingen tillsatte regeringen den statliga utredningen Tillitsdelegationen i juni 2016.


Tillitsdelegationen ska bedriva försöksverksamheter och så småningom föreslå nya styrmodeller för offentlig sektor. Målet är att styrningen av den offentliga förvaltningen i högre utsträckning ska baseras på tillit. Medarbetarnas kunskap och erfarenhet ska bättre tas tillvara så att välfärdstjänsterna genererar större nytta och kvalitet för medborgarna.


Utredningens slutrapport ska vara klar i juni 2018. De delar av uppdraget som avser ersättningsmodeller redovisades i juni 2017.


Vad innebär tillitsbaserad styrning?

Istället för en organisation som bygger på hög grad av kontroll finns en ambition om en styrning som bygger mer på tillit. Men vad innebär det i praktiken? Delegationens forskningsledare Louise Bringselius har tagit fram ett förslag till ramverk för en tillitsbaserad styrning. Bringselius förklarar att det inte finns någon klar definition av vad tillitsbaserad styrning innebär utan begreppet är öppet för tolkning. I ett försök att förklara innebörden har Bringselius tagit fram en teoretisk och en praktisk definition av begreppet.

Teoretisk definition

Tillitsbaserad styrning är styrmodeller med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa förmåga, integritet och hjälpvillighet.

Praktisk definition

Tillitsbaserad styrning är styrmodeller som syftar till att minska onödig kontroll i offentligt finansierad verksamhet och bättre ta tillvara medarbetarnas kompetens, för att på så vis skapa bättre kvalitet i tjänsterna till medborgaren.

 

Ersättningsmodeller

I juni 2017 överlämnade Tillitsdelegationen ett delbetänkande till regeringen ”Jakten på den perfekta ersättningsmodellen – Vad händer med medarbetarnas handlingsutrymme?”. I delbetänkandet drar delegationen tre slutsatser.

  • Det finns ingen perfekt ersättningsmodell. Delegationen lyfter fram vikten av att se till helheten och de samlade effekterna av en modell. I delbetänkandet vidgas diskussionen om ersättnings­modellerna, bortom de ekonomiska incitamenten som vanligtvis är huvudfokus, för att skapa en bredare förståelse för ersättnings­model­lernas effekter. Särskilt belyser betänkandet medarbetarnas handlings­utrymme, administrativa börda, möjlighet till samverkan och utrym­met för inno­vation.
  • Vilka effekter ersättningsmodellerna får beror på sammanhanget och den övriga styrningen. För att utveckla styrningen i riktning mot att vara mer tillitsbaserad är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv på styrning.
  • Ersättningsmodellernas betydelse i styrningen ska inte överdrivas. Alla problem härstammar inte från ersättningsmodellerna. Inget enskilt styrmedel kan avgöra resultatet av styrningen. Om alla andra delar i styrningen fungerar väl, så kan sannolikt ingen ersättningsmodell stjälpa helt, oavsett hur (illa) den är utformad. Där­emot så innebär det en kostnad att fortlöpande ägna sig åt att parera de negativa effekterna av en alltför detaljerad ersättningsmodell. På motsvarande sätt kan en ersättningsmodell, hur väl genomtänkt den än är, troligtvis aldrig rädda en i övrigt icke-fungerande styrning.

Hur påverkar tillitsdelegationens arbete utvecklingen i kommunerna?

Tillitsdelegationen berör bland annat den statliga styrningen av kommunal verksamhet. Delegationens förslag kan därför få en direkt påverkan på verksamhetsutveckling inom kommunerna.


Innehållet i förslagen kan också användas i kommunernas inre arbete. I tillitsreformens anda hoppas många på ett utvecklat medarbetarskap kännetecknat av minskad kontroll och administration, samt ett delat ansvar mellan medarbetare och chef. Med delat ansvar menas att chefen tar en beslutsstödjande roll, men att besluten i större utsträckning fattas av medarbetaren själv.


Under senare år har man i Borlänge uppmärksammat att personalomsättning och sjukskrivningar inom socialtjänsten är höga. Där genomförs ett utvecklingsarbete utifrån tillitsreformens idéer som en av flera försöksverksamheter inom Tillitsdelegationens ram.

 

Man ställer nu frågan om en ökad tillitsstyrning av socialtjänsten kan bidra till att minska personalomsättning och sjukskrivningar? Eller kan det rentav innebära nya hälsorisker för tjänstemännen? Vad händer om medarbetarna avlastas administration, men samtidigt upplever en ökad belastning genom ett ökat eget ansvar för beslutsfattande i känsliga ärenden? Dessa och flera likande frågor ska försöksverksamheterna belysa och bidra till svar på.

Dela artikeln

Kommunstyrelsens kontor,

utrednings- och utvecklingsenheten
Rådhuset, 601 81 Norrköping

Tel: 011- 15 00 00