Sett i ett längre perspektiv har jobben i Norrköping minskat mycket för att sedan öka ganska långsamt igen. Antalet jobb i Norrköping är ännu inte uppe i antalet som var år 1990. Om man istället tittar på antalet Norrköpingsbor som jobbar, så har den ökningen varit snabbare. År 2015 arbetade 4 procent fler Norrköpingsbor än år 1990. En förklaring till utvecklingen är en ökad arbetspendling.
Det här diagrammet visar utvecklingen av antalet arbetande Norrköpingsbor, antalet jobb i Norrköping och antalet invånare i förvärvsaktiv ålder, det vill säga 20-64 år. Utvecklingen redovisas i form av indexserier med år 1990 som bas, det vill säga att 1990 års värde är 100.
Arbetande Norrköpingsbor, jobb i Norrköping och folkmängd 20-64 år, index 1990=100
Källa: Statistiska centralbyrån
Av diagrammet kan vi utläsa att folkmängden i förvärvsaktiv ålder har ökat med 15 procent sedan 1990 och att antalet jobb i Norrköping är 5 procent lägre än 1990. Men antalet Norrköpingsbor som jobbar har ökat ganska kraftigt under de senare åren och 2015 var de nästan 4 procent fler än antalet år 1990. Skillnaden mellan de två senare beror på att fler Norrköpingsbor pendlar till arbete i andra kommuner.
Fortfarande positiv nettopendling
Både in- och utpendlingen har ökat kraftigt under senare år. Utpendlingen har närmat sig inpendlingen, men nettopendlingen är fortfarande positiv. Det innebär att det fortfarande finns fler jobb i Norrköping än antalet Norrköpingsbor som jobbar.
Arbetspendling över kommungräns 1993-2015
Källa: Statistiska centralbyrån
Stora pendlingsorter
Norrköpings största utpendlingsort är Linköping och därefter kommer Finspång. Den största inpendlingen kommer från Söderköping följt av Linköping.
Stora pendlingsorter 2015
Källa: Statistiska centralbyrån
Det vanliga är att man har en positiv nettopendling till mindre orter, men särskilt för Finspång stämmer inte det mönstret. Det är alltså fler som pendlar från Norrköping till Finspång än tvärtom. I Finspång finns fortfarande större industriföretag som lockar till sig arbetskraft från Norrköping.
Män pendlar mer än kvinnor
Det är vanligare att män arbetspendlar över kommungräns än att kvinnor gör det. För Norrköping är både in- och utpendling högre för män än för kvinnor. Men för männen är utpendlingen större än inpendlingen, det vill säga att de har en negativ nettopendling. För kvinnorna är nettopendlingen positiv.
Pendling efter kön, Norrköping 1993-2015
Källa: Statistiska centralbyrån
Det finns stora skillnader mellan könen när det gäller yrkesval som också avspeglar sig i pendlingsstatistiken. Norrköpings arbetsmarknad har förändrats genom att jobb i tillverkningsindustrin, där många män arbetar, har försvunnit i stor utsträckning. Samtidigt finns det finns en stor andel jobb inom exempelvis handel och vård, där många kvinnor arbetar. Det kan förklara att nettopendlingen är negativ för män och positiv för kvinnor.
Förväntad fortsatt ökning av pendlingen
Inför framtiden planeras för en fortsatt ökning av pendlingen. Hur benägen man är att pendla beror snarare på tiden som det tar att förflytta sig från bostad till arbete än på avståndet. Det innebär att utbyggnaden av Ostlänken, en ny dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping, gör att pendlingen mellan Norrköping och Stockholm förväntas öka kraftigt. Restiden beräknas till cirka 50 minuter och start för trafiken planeras till år 2028.
Byggandet av Ostlänken gör samtidigt att det ges utrymme för ökad pendeltågstrafik, vilket gör det enklare att pendla inom kortare avstånd. Även det gör att man kan räkna med en ökad pendling.
