De senaste åren har inriktningen varit att de som har varit inlagda på sjukhus ska komma hem direkt och där få hjälp av hemgångsteamet. Andelen som har fått hjälp via hemgångsteamet var 15 procent 2015 och 11 procent 2016. En del går direkt till särskilt boende och omkring 30 procent går från sjukhus till korttidsboende.
Korttidsboende i väntan på annan lösning
För närvarande finns 100 korttidsplatser. Skälet till att personer på sjukhus kommer till korttidsboende är exempelvis att de väntar på bostadsanpassning eller på ett erbjudande om lägenhet i särskilt boende. Medicinska behov är en vanlig grund för att beviljas korttidsboende och hälso- och sjukvårdsinsatserna har ökat på senare tid. Det finns behov av sjuksköterskebemanning dygnet runt och fler fysioterapeuter och arbetsterapeuter på korttidsboendena.
Mål att fler ska nyttja hemgångsteamet
Målet är att fler ska få en trygg hemgång efter sjukhusvistelse med stöd av hemgångsteamet. För att uppnå det har till exempel myndighetsutövningen och hemgångsteamet inom vård- och omsorgskontoret börjat med gemensamma vårdplaneringar i hemmet. Enligt en ny riktlinje gäller framöver att den person som vistas på korttidsboende eller sjukhus, men tackar nej till erbjudande om en viss plats på ett särskilt boende, ska vänta på ett nytt erbjudande i sitt ordinära boende.
Planeringen på sikt är att det ska genomföras ombyggnader som totalt ger 79 korttidsplatser. Det är 21 platser färre än vad som finns för närvarande. För att det ska fungera i framtiden krävs att fler personer än idag kan gå direkt till särskilt boende eller direkt hem efter en sjukhusvistelse. Det finns också behov av korttidsavdelningar som är specialinriktade. Behoven på dem skiftar från rehabilitering till vård i livets slutskede, vilket gör att det i dagsläget är svårt att erbjuda en bra miljö för alla på korttidsboendena.