Myndigheten för delaktighet gjorde 2016 en jämställdhetsanalys av levnadsvillkor och delaktighetsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning. När man jämförde personer med funktionsnedsättning i ålder upp till 64 år och jämförde dem med den övriga befolkningen kunde man se att personer med funktionsnedsättning:

• har lägre utbildningsnivå,
• har en lägre sysselsättningsgrad,
• i större utsträckning uppger att de har utsatts för våld,
• skattar sin hälsa sämre, på ett sätt som inte enbart förklaras av nedsatt funktionsförmåga, och
• att de generellt har sämre levnadsvillkor och sämre möjlighet att delta i samhällslivet.

Analysen visar också att kvinnor i lägre utsträckning än män, får en funktionsnedsättningskod när de utreds av arbetsförmedlingen. Därmed får kvinnorna minskad möjlighet att ta del av insatser som riktar sig till personer med funktionsnedsättning.

Ett sätt för att underlätta för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga är att införa så kallade lotsar, vilket bland annat Göteborgs stad har gjort. Lotsarna erbjuder information om vilket stöd som finns för barn och vuxna med funktionsnedsättning och vägleder till rätt myndighet eller instans.

I Socialstyrelsens nationella lägesrapport 2016 om insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning, framgår att många brukare är nöjda med handläggningen i kommunerna. Men bland de brister som finns nämns att handläggningstiderna är långa och att det kan finnas en bristande kunskap om funktionsnedsättningar. Den nationella tillsynen visar också att det i vissa kommuner finns brister i uppföljningen av insatserna. Där kan man inte veta att insatserna tillgodoser de enskilda individernas behov.

Socialstyrelsen konstaterar också att på nationell nivå har insatserna ökat, framför allt den dagliga verksamheten, och att kommunerna beviljar allt fler personer personlig assistans samtidigt som antalet timmar per person också har ökat.

Utvecklingen i Norrköping

Verksamheten för personer med funktionsnedsättning i Norrköping lägger i dagsläget fokus på att utveckla innehåll och arbetssätt. Bland annat testas brukarrevision som ett sätt att utvärdera och utveckla verksamheten. Genom att brukare genomför revisionen istället för experter, får den granskade verksamheten reda på sådant som de annars inte skulle upptäcka och man får in ett brukarinflytande.

Delaktighetsmodellen är en annan arbetsmetod som verksamheten för personer med funktionsnedsättningar uppmuntras att införa. Modellen ger möjlighet att få en tydlig bild av hur brukarna kan vara delaktiga idag. Delaktighet mäts i fem nivåer där nivå 1 innebär att brukarna blir lyssnade till och nivå 5 att brukarna delar makt och ansvar över beslutsfattandet. Delaktighetsmodellen innehåller också arbetssätt som stödjer en jämlik dialog mellan brukare och personal.

Under kommande år kommer det att ske en satsning på fritidsaktiviteter för barn och unga med funktionsnedsättning.