En ökad långsiktig planering av verksamhetslokaler behövs när folkmängden ökar. Det slog de 4 188 deltagarna i Framtidens Norrköping på C fast i workshoppar under hösten 2016 och våren 2017. Kommunens medarbetare fick se en visning i domen i Visualiseringscenter C om Norrköpings framtid och deltog därefter i en workshop. Där fick de diskutera och svara på hur viktiga olika framtidsområden är för deras verksamhet och vilka konsekvenser det kan för den. En högt värderad konsekvens var att det behövs en ökad långsiktig planering av verksamhetslokaler, som en konsekvens av befolkningsutvecklingen.

När nya bostadsområden kommer till, till exempel Björkalund, Inre Hamnen och Butängen, behöver man parallellt med planering av bostäderna även se till att det finns möjlighet att bygga förskolor, skolor, idrottsanläggningar, bibliotek och annat som behövs för den kommunala verksamheten. Nu byggs till exempelvis förskolan i det nya området Sandtorp, en del av Klockaretorpet. Det pågår också arbete med förskolor i äldre områden som Kimstad, Hageby och Kneippen. För kommande år finns framskridna planer för förskolor i Smedby, Fyrby och Sandbyhov.

Paviljonger ska avvecklas på sikt

Ibland tar det för lång tid att bygga nytt, till exempel när man har fått lämna lokaler på grund av miljöproblem, och paviljonger har då ställts upp som tillfälliga lösningar. Paviljonger har också använts för att hantera att det plötsligt har kommit fler barn till ett område och man kan se sådana vid många förskolor och skolor. I den långsiktiga planeringen ingår att avveckla sådana paviljonger.

Planera långsiktigt och samtidigt hantera akuta lägen

I grundskolan finns flera exempel på hur man samtidigt som man planerar långsiktigt måste kunna hantera akuta lägen för verksamhetslokalerna på kort sikt. Exempelvis planerades en ny förskola och en skola från förskoleklass till årskurs 6 i Dagsberg på grund av att det är miljöproblem i de befintliga byggnaderna. Dagsberg ligger i närheten av flygplatsen och på grund av bullerproblematik har byggnadsprocessen stannat av. Detta har lösts tillfälligt genom att de äldre eleverna istället får gå på Vikbolandsskolan och de yngre i paviljonger. Det långsiktiga arbetet innebär att ta fram en ny detaljplan för förskola och skola utanför bullerområdet.

Organisation och beteenden påverkar

Ändring i organisation och beteenden påverkar också hur lokalbehovet ser ut. Flera av kommunens tvåparallelliga skolor med elever från förskoleklass till årskurs 6 är idag för små för att kunna ta emot två paralleller, det vill säga två klasser i varje årskurs. Orsaken är att då skolorna byggdes fanns inte förskoleklassen, vilket innebär att det nu behövs lokaler för ytterligare två klasser.

Behovet av fritidshem var inte heller lika stort tidigare som idag. Under åren har andelen elever som går på fritidshem ökat och nu går så gott som alla elever i förskoleklass till årskurs 3 på fritidshemmet efter skoldagen.

Komplexa flyttkedjor i planeringen

Den kommunala gymnasieskolan utökar sin verksamhet de närmaste åren i både inhyrda lokaler och genom anpassningar och flytt till andra lokaler. Effekten av det är att behovet av att bygga en helt ny gymnasieskola, som har funnits med i de långsiktiga planerna, kan skjutas några år ytterligare på framtiden.

Hösten 2019 kommer yrkesprogrammen på Ebersteinska gymnasiet att flytta sin verksamhet till Bråvalla. Det gör att de programmen kan ta emot ytterligare 150 elever. Då kommer det att finnas plats för 150 elever till på de teoretiska programmen på Linköpingsvägen. Ebersteinska gymnasiet kan alltså utöka elevtalet med 300 elever totalt.

Samtidigt ges möjlighet för grundskolan Norrköpings Montessoriskola att flytta till en planerad ny skola på tomten där Ebersteinska skolans praktiska ämnen har lokaler idag. Annan grundskoleverksamheten skulle också kunna utökas i området. Där Norrköpings Montessoriskola ligger idag, på Värdshusgatan, kan det istället bli bostäder.

Det här är ett exempel på hur komplex den långsiktiga planeringen kan bli när det gäller skolans lokaler.

Fristående skolor påverkar också kommunal planering

Behovet av skolor är stort och utbildningskontoret ser positivt på nyetablering av fristående skolor. Men även de har svårigheter med verksamhetslokaler. Flera fristående skolor har tillstånd att starta skolverksamhet men har svårt att hitta platser att etablera sig på. Idag finns det enbart en fristående skola som tämligen säkert kommer att starta, dock tidigast 2018.

Lokaliseringen av de fristående skolorna har betydelse för vilka kommunala skolor som kan komma att påverkas i form av minskat antal elever. Avståndet till skolan påverkar föräldrars och elevers val av skola och i regel blir det skolor som ligger närmast de nyetablerade fristående skolorna som tappar elever. Det här är ytterligare en komplikation i den långsiktiga planeringen av skolans verksamhetslokaler.