Det fossilfria samhället genomförs utifrån ett internationellt och nationellt arbete som har sin grund i undertecknandet av klimatavtalet i Paris och antagandet av FN:s globala mål 2030.

Sveriges riksdag har beslutat om en klimatlag som träder i kraft den 1 januari 2018. Den ingår i ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som också består av nya klimatmål och ett klimatpolitiskt råd.

Klimatlagen innehåller bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Varje år ska regeringen lämna en klimatredovisning till riksdagen som en del av budgetpropositionen och varje mandatperiod ska man ta fram en klimathandlingsplan. Den första klimatredovisningen kommer att presenteras under hösten 2018 och den första handlingsplanen under 2019.

Ett nytt långsiktigt klimatmål är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det klimatpolitiska rådet kommer att bistå regeringen med en oberoende utvärdering av hur regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen.

Regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige är ett annat exempel på hur frågan lyfts. Initiativet är startat för att synliggöra aktörer som bidrar till att lösa klimatfrågan och uppnå målet om ett fossilfritt samhälle.

Norrköpings kommun antog i mars 2016 Fossilfritt Sveriges utmaning och undertecknade initiativet. För kommunen innebär det ökade ambitioner för att bidra till omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Samhällsplanering och affärsplaner

En viktig del i omställningsarbetet är trafik, transporter och planering av ett samhälle som ger förutsättningar för ett hållbart resande i vardagen. Det här är samhällsplaneringsfrågor som påverkar både staten, regionen och kommunen. Men utvecklingen får också genomslag i privata sektorns affärsplaner. Till exempel har Volvo Cars beslutat sig för att alla nya bilar som lanseras från och med 2019 kommer att vara utrustade med elmotor.