År 1970 hade Sverige den högsta medellivslängden av alla länder i världen för både kvinnor och män. Medellivslängden ökar i de flesta länder, så också i Sverige. Men ökningen i Sverige har varit bland de svagaste i Europa och år 2014 hade vi den nionde högsta medellivslängden för kvinnor och den sjätte högsta medellivslängden för män jämfört med andra europeiska länder.

 

Äldre kvinna och äldre man

Skillnad mellan kvinnor och män

Kvinnors medellivslängd är högre i alla europeiska länder än mäns, men männens ökar något snabbare än kvinnornas. Den här skillnaden gör att man alltid brukar redovisa medellivslängden efter kön. Skillnaden mellan könen är olika stor, i Sverige är den knappt 4 år, i Ryssland drygt 11 år och i Lichtenstein endast drygt 2 år.

 

Högst medellivslängd i Japan respektive Island

Kvinnors medellivslängd i Sverige är 84,0 år och mäns 80,4. Spanska kvinnor har högst medellivslängd i Europa, 86,2 år, och kvinnor i Japan har den högsta i världen, 86,7 år. Skillnaden mellan kvinnor i Sverige och i Japan är alltså knappt tre år.


Bland män är det Island som ligger högst både i Europa och i världen med 81,3 år. De svenska männens medellivslängd är ungefär 1 år lägre.


Medellivslängden lägre i Norrköping

I Norrköping är medellivslängden lägre än i riket för både kvinnor och män, men den ökar även i vår kommun.


Medellivslängd för kvinnor och män i Norrköping och riket

Källa: Statistiska centralbyrån


Medellivslängden är starkt kopplad till socioekonomiska faktorer som inkomst, utbildning, arbetslöshet och liknande. Exempelvis är medellivslängden i Sverige fem år högre för högskoleutbildade än för dem med enbart grundskoleutbildning.


I grunden handlar det om livsvillkor, till exempel arbetsmiljö och sociala nätverk, och livsstil, till exempel rökning, övervikt och alkoholkonsumtion. De är exempel på sådant som till stor del är beroende av det socioekonomiska läget. Norrköping har sämre utfall på de socioekonomiska faktorerna än riket, vilket också avspeglar sig i en lägre medellivslängd.


Socialstyrelsens uppföljningar har också visat att den vård och behandling som ges varierar mellan grupper med olika utbildningsnivå. Vården verkar fungera bäst för de som har högskoleutbildning. Det här utökar skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper.


Utvecklingen i Sverige

Sverige hör till de länder som har haft den minsta ökningen av medellivslängd under de senaste åren. Det beror delvis på att den redan tidigare var hög och att det är länder med låg medellivslängd som har större möjligheter att öka. Den största ökningen i världen för perioden 2009-2014 skedde för kvinnor i Zimbabwe från 50,8 till 60,9 år, det vill säga en ökning med mer än tio år.


Medellivslängden för män i Sverige har ökat kraftigare än för kvinnor sedan 1980-talet. Så ser det ut i nästan hela Europa.


Skälet till att livslängden i Sverige inte har ökat lika mycket som andra länder är att dödligheten i vissa vanliga sjukdomar är högre bland medelålders och äldre. Det gäller särskilt sådana sjukdomar som hjärtsvikt, stroke, demens och psykiska sjukdomar och det gäller för båda könen. För kvinnor i Sverige är dödligheten i cancer ganska hög. Däremot är dödligheten bland barn och unga lägre i Sverige än i många andra länder.


Utvecklingen i Norrköping

Utvecklingen av medellivslängden i Norrköping har sett ut ungefär som i Sverige totalt, även om den ligger på en lägre nivå. Resonemangen för Norrköpings utveckling har tidigare gått ut på att Norrköping ska närma sig rikets siffror, det vill säga att Sveriges befolkning ska bli mer lika. Men på senare tid har skillnaderna i livslängd mellan högskoleutbildade och grundskoleutbildade ökat och mest ökar medellivslängden bland högskoleutbildade män. Med en befolkning som har lägre utbildningsnivå än riket kan det betyda att vi behåller skillnaden i medellivslängd även i framtiden.


Prognos för medellivslängden

Statistiska centralbyrån går prognoser för medellivslängdens utveckling i Sverige. Fram till år 2060 beräknas medellivslängden öka till drygt 89 år för kvinnor och till knappt 87 år för män.

 

Friska eller sjuka år?

När medellivslängden ökar brukar man diskutera om det är friska eller sjuka år som läggs till. Det vill säga om det sker en ökning av befolkningens ålder då man har fler år vid god hälsa eller om det blir flera år som sjuk som blir resultatet. Det är förstås av stor betydelse för planeringen av både hälso- och sjukvården och av kommunernas vård och omsorg för äldre.


I ett internationellt samarbete mellan forskare, under ledning av Institute of Health Metrics and Evaluation i USA, har man tagit fram mått på den så kallade sjukdomsbördan. Den har sedan använts för att skapa måttet hälsojusterad livslängd som avspeglar medellivslängd i god hälsa.


När medellivslängden i Sverige mellan åren 1990 och 2013 ökade med 4,8 år för män, var ökningen av den hälsojusterade livslängden 3,8 år. Det vill säga att av ökningen var 3,8 friska år och 1 år en period med sjukdom. För kvinnor var motsvarande 3,5 år i ökning av medellivslängden där ökningen av den hälsojusterade livslängden var 2,7 år.


De tio vanligaste orsakerna till att man inte längre har en god hälsa är värk i rygg och nacke, kranskärlssjukdom, stroke, fallskador, KOL, depression, sjukdomar som drabbar syn och hörsel, Alzheimers sjukdom, lungcancer samt hudsjukdomar. Vissa av dessa orsaker är relaterade till livsstil, till exempel tobaksrökning. Ett förebyggande arbete kan därför ge en större ökning av den hälsojusterade livslängden, det vill säga fler friska år.