Det blir fler äldre personer, fler bor kvar i sitt ordinära boende längre och det ställs större krav på tillgång till välfärdstjänster och anpassning av dem utifrån individuella behov. De här faktorerna gör att vi snart kommer att se allt fler exempel på verksamhet inom vård och omsorg som bygger på utveckling av välfärdsteknik.
Vision om välfärdsteknik
Enligt ”Vision e-hälsa 2025”, som år 2016 togs fram av regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, ska Sverige år 2025 vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. Syftet med välfärdstekniken är att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd och att utveckla en ökad självständighet och delaktighet i samhället.
Larm, sensorer, nattkameror och duschrobotar
Passiva larm och sensorer är idag de vanligaste formerna av digital teknik som används inom äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Fyra femtedelar av Sveriges kommuner använder det. I Norrköping har digitala trygghetslarm införts och övergången till dem slutförs under 2017.
Det planeras för test av tillsyn via nattkamera i Norrköping. På sikt kan nattillsyn i första hand erbjudas via nattkamera och olika former av sensorer. För den enskilde kan det innebära en minskad risk för störd nattsömn, eftersom personal inte längre behöver gå in till den som ligger och sover för att kontrollera att allt är som det ska. För kommunen kan det innebära att det inte behövs en utökning av personal nattetid, eftersom personal endast kommer på besök om tekniken visar att något inte är som de ska, eller att personen är vaken och orolig.
Personer som behöver hjälp med duschning får det för närvarande av personal. I framtiden skulle duschning kunna erbjudas antingen av en duschrobot eller med hjälp av personal, utifrån personens behov och önskemål. För vissa personer kan det vara en fördel med duschrobot genom att man slipper en integritetskränkande situation med att få hjälp med den personliga hygienen.
Visnings- och testmiljö
Det finns en visningsmiljö för välfärdsteknik i Norrköping som kallas Smartoteket. Där kan alla som vill få tips om hjälpmedel som kan underlätta vardagen och hjälpa den enskilde att behålla sin självständighet. En del hjälpmedel är möjligt att få förskrivna eller via bostadsanpassning och en del kan köpas på öppna marknaden.
Det finns också en testmiljö där det pågår tester av teknik, som kan leda till ökade sociala kontakter och ett ökat oberoende. Deltagarna har bland annat testat olika medicinpåminnare. De personer som kan klara sig med någon form av påminnelse kan hantera sin medicinering själva och kan därför skjuta på behovet av hjälp från personal.
Etik och integritet
Införandet av välfärdsteknik ger upphov till etiska diskussioner och frågor om människors integritet. Socialstyrelsen och Myndigheten för delaktighet har gemensamt tagit fram webbutbildning ”Etik och integritet vid införande av välfärdsteknik”. Den har till syfte att ge stöd i dessa frågor när välfärdsteknik införs i verksamheten.
Ett dilemma är att det finns oklarheter om vad som gäller för de personer som skulle kunna ha nytta av välfärdsteknik i hemmet, men som inte har förmågan att själva ta beslut om det. I ”Vision e-hälsa 2025” lyfts fram att välfärdsteknik kan vara ett verktyg för ökad delaktighet och självbestämmande även för beslutsoförmögna personer.
Den nya digitala tekniken kan innebära trygghet och fortsatt oberoende. Det är inte självklart att alla föredrar att det kommer hem personal, vilket är normalläget idag.
