Cykling blir en allt viktigare del i ett mer hållbart lokalt transportsystem. Vissa kommuner har kommit längre i cykelanpassningen och kan fungera som förebild för Norrköping.

Ett första steg är att utgå från det befintliga cykelnätet, se till att det är i gott skick med löpande drift och underhåll och att identifiera saknade länkar för att kunna bygga bort dem. Ett viktigt led är att skylta upp cykelnätet, vilket har genomförts i Norrköping på senare tid.

När cyklingen ökar innebär det att det kommer nya typer av cyklar. Elcyklar, som går snabbare än de traditionella, packcyklar eller cyklar med släp för godstransporter eller för transporter av flera barn är sådant som vi ser allt mer av. När vi får både snabbare och större cykelfordon innebär det att cykelbanorna behöver breddas för att exempelvis tillåta omkörning.

Godstransporter med cykel

I framtiden kommer fler godstransporter att ske med lastcykel, där det inte är lämpligt att leverera med bil eller lastbil. Det kan exempelvis vara områden som är historiska där gatorna är smala eller har begränsad bärighet, men också i urbana innerstadsområden. Lastcykeln tar mindre plats och man uppnår också mål om fossilfria transporter när mindre och tystare lastbärare som cyklar eller ståhjulingar blir mer vanliga transportslag, för exempelvis leveranser till caféer och mindre butiker.

Cykelparkering och service

För att cyklingen ska stimuleras behövs säkra cykelparkeringar under tak eller inomhus. Här finns många goda exempel på hur de kan byggas, till exempel i Malmö och i Linköping. 

Särskilt viktigt är det med cykelparkering vid bytespunkter till andra transportslag, till exempel vid resecentrum och på pendlarparkeringar i stadens utkant. Här kan också erbjudas plats för företag som erbjuder service av cyklar, cykelpool eller gör-det-själv-servicepunkter som exempelvis Malmö har. Satsningen på effektiva bytespunkter bygger på samarbete mellan kommunen, Östgötatrafiken och Trafikverket.

Cykelvänliga boendemiljöer och arbetsplatser

Tillsammans med bostadsföretag kan en cykelvänlig livsstil erbjudas, som gör det lätt att ta upp cykeln till lägenheten för att till exempel lasta av matvarorna och parkera utanför dörren.

Arbetsplatser kan se till att bli cykelvänliga. Uppsala kommun har skapat kriterier för hur en arbetsplats kan gå från Cykelhygglig, via Cykelbra, Cykelutmärkt och Cykelförträfflig till Cykelprima. Det är totalt 45 kriterier från anpassade cykelparkeringar och tillgång till tjänstecyklar till utrustning för cyklisten i form av exempelvis regnkläder och en årlig budget på arbetsplatser till att genomföra cykelaktiviteter och annat som främjar medarbetarnas cykling.

Intelligenta transportsystem som prioriterar cykling

Digitalsering i form av intelligenta transportsystem kan användas för att prioritera de hållbara transportslagen. Det kan vara allt från de sensorer som redan idag finns i gatan och som gör att det slår om till grönt ljus för cykel eller kollektivtrafik.

Man kan också skapa system som bygger på att de allra flesta har en mobiltelefon med sig när de cyklar. Genom en app kan man knappa in sin resväg och få en grön våg genom trafikljusen. Genom att använda platsdata från cyklisternas telefoner kan planerarna få en bra överblick över hur cykeltrafiken ser ut på olika platser och över tid. Det ger mer tillförlitliga data än de som idag samlas in genom till exempel resvaneenkäter eftersom enkättröttheten gör att man får ett stort bortfall.

Ett intelligent transportsystem kan också lära sig cyklisternas mer vanemässiga cyklande och anpassa trafikljusen till det.

Cykling ger hållbar utveckling

En satsning på att underlätta cykling ger självklart positiva effekter på miljön och för klimatet. Men det betyder också att folkhälsan förbättras genom att men bygger in goda tillfällen till vardagsmotion.

En satsning på cykling och effektiva bytespunkter till andra transportslag är också en jämställdhetssatsning, eftersom kvinnor i högre utsträckning använder kombinationsresor med exempelvis cykling och kollektivtrafik.