Införandet av tjänster inom välfärdsteknik är ett sätt att möjliggöra ett större oberoende för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Digitalisering av arbetsprocesser för medarbetarna behövs för att effektivisera verksamheten och lägga de mänskliga resurserna där de behövs bäst.

Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har skapat en styr- och samverkansorganisation som kallas Vision e-hälsa 2025. Enligt den ska Sverige år 2025 vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. Syftet är att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhället.

Det utvecklas många nya produkter som hjälper personer att klara sig själva i större utsträckning. Det kan vara allt från enkla produkter som skvimpskydd, som kan användas i vilket glas som helst för den som har svårt att kontrollera sina rörelser, till avancerade sensorer som larmar när personen frångår sina vanor. På Smartoteket, som drivs av vård- och omsorgskontoret, kan den enskilde få tips om hjälpmedel och välfärdsteknik. För den som är otrygg på natten eller inte längre kan duscha själv kan tekniska lösningar i form av nattillsyn via kamera och duschrobotar innebära trygghet och fortsatt oberoende. Det är inte självklart att alla föredrar att det kommer hem personal, vilket kan ses som normalläget idag.

På sikt behövs en diskussion om mer välfärdsteknik ska kunna fås genom kommunala beslut. Välfärdsteknik som kan göra att behovet av insatser från kommunen minskar eller skjuts upp kan vara ekonomiskt lönsamt för kommunen att erbjuda inom ramen för bostadsanpassning, förskrivning eller biståndsbeslut. På sikt blir det förmodligen nödvändigt att använda fler tekniska lösningar för att den personal som finns ska kunna användas till de arbetsuppgifter som verkligen kräver en person på plats.

Digitalisering för effektiva arbetsprocesser

Utveckling sker också av den teknik och de datasystem som medarbetarna använder och som syftar till effektiva arbetsprocesser och en kvalitetssäkring av att brukarna eller patienterna får sina behov tillgodosedda.

Ett system för tids- och insatsregistrering har införts i hemtjänsten och inom personlig assistans och införs nu inom boendestöd. Registreringen ger underlag till uppföljning av enskilda brukares beslut och att de får de insatser som de har behov av.

ROS, som står för remiss och svar, är i ordinarie drift. Det syftar till att öka patientsäkerheten i hemsjukvården vid provtagningar.

Det har införts ett schemaläggningssystem som är ett stöd när den kommunala utföraren ska planera medarbetarnas scheman i förhållande till verksamhetens behov.

Under 2018 kommer system för att dokumentera mobilt att testas. Sjuksköterskor kommer att få surfplattor för att till exempel kunna dokumentera på plats hemma hos patienter.

Sårbarhet, kompetensutveckling och teknikstress

De knappt 1 000 medarbetare från vård- och omsorgskontoret som deltog i aktiviteten Framtidens Norrköping på C fick svara på vilka de viktigaste konsekvenserna av teknikutvecklingen är i den egna verksamheten. Det som främst nämndes var sårbarhet om det blir tekniska problem. Dessutom ansåg man att det behövdes mer kompetensutveckling och att digitaliseringen innebär att man får hantera mer teknikstress. För att minska på de här farhågorna är det viktigt med delaktighet vid införande av nya system.