Arbetsförmedlingens yrkesprognoser visar att det kommer att vara brist på arbetskraft i tre fjärdedelar av de undersökta yrkena. Arbetskraftbristen gäller bland annat yrken som finns inom vård och omsorg, vilket gör att man får satsa på nya sätt att rekrytera, till exempel nya ingångar för att anställa omvårdnadspersonal.

Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna inom vård och omsorg. Verksamheten ökar i volym samtidigt som andelen av befolkningen som är i förvärvsaktiv ålder minskar, vilket gör att konkurrensen om arbetskraften ökar.

Redan i dagsläget är det svårt att rekrytera chefer, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, ekonomer, fysioterapeuter, undersköterskor, stödassistenter, stödpedagoger och handläggare till myndighetsutövningen. Som exempel kan nämnas att rekryteringsbehovet enligt kompetensförsörjningsprognosen kommer att ligga på cirka 450 undersköterskor per år under perioden 2019-2026. Motsvarande siffra för sjuksköterskor ligger på cirka 40-50 rekryteringar per år och för stödassistenter och vårdare på drygt 200 rekryteringar per år. Den allra största delen av rekryteringsbehovet, omkring 80 till 90 procent, beror på personalomsättning av tillsvidare- och visstidsanställda. Den övriga delen beror på pensionsavgångar och volymökningar, det vill säga att det kommer att bli fler som har behov av omvårdnad.

Numera är inte vård- och omsorgsprogrammet inom gymnasieskolan den självklara ingången till omvårdnadsverksamheten. Antalet elever på programmet motsvarar inte alls det stora anställningsbehov som finns. Nya viktiga ingångar för att anställa omvårdnadspersonal är vuxenutbildning och att ta emot praktikanter och personer i olika arbetsmarknadsåtgärder.

Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, för blivande sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och socionomer är också ett sätt att visa upp den verksamhet som kommunen har. En välorganiserad VFU där studenterna får inblick i kommunens verksamhet och se komplexiteten i den, får samarbeta med andra yrkesgrupper och får känna att de bidrar med sina färska kunskaper, gör att rekryteringen kan underlättas något i framtiden.

Verksamheten inom vård och omsorg behöver på ett bra sätt ta emot handleda de som kan bli framtida kollegor. Utbildning av handledare och språkombud är viktiga pusselbitar i det arbetet.

Fortbildning och differentierade yrkeskrav

I dagsläget är det inte möjligt att enbart anställa medarbetare som uppfyller kompetenskraven. Därför erbjuds medarbetare att utbilda sig till vårdbiträden eller undersköterskor och sjuksköterskor att utbilda sig till specialistsjuksköterskor.

Det pågår också ett arbete med att differentiera yrkeskraven och använda den kompetens man har så effektivt som möjligt. Kopplat till sjuksköterskebristen ser man över om en del arbetsuppgifter som sjuksköterskor gör idag kan utföras av andra yrkesgrupper. Nyligen har man infört undersköterskor med utökad delegering inom rehabilitering inom hemsjukvården.

Säkra långsiktig kompetensförsörjning

För att säkra kompetensförsörjningen långsiktigt behöver vård- och omsorgskontoret fortsätta arbetet med att bredda rekryteringen, komplettera nuvarande yrkesroller med roller som även passar medarbetare utan relevant utbildning, stödja språkkompetensen hos personer med utländsk bakgrund, få fler att arbeta heltid och få fler personer att arbeta längre upp i åldrarna.

För framtidens kompetensförsörjning måste vård- och omsorgskontoret jobba för att höja attraktivitetenen i yrkena, bland annat genom effektivare bemanning med möjlighet till mer inflytande över sin egen arbetssituation.