Under 2000-talet har andelen specialkost ökat från omkring 10 till 20 procent av maten som kostenheten serverar.
Fler med allergier och önskemål
Bland de faktorer som driver på utvecklingen av specialkosten finns ökning av antalet personer med födoämnesallergier och -intoleranser och antalet personer som av religiösa skäl inte äter viss mat. Men på senare tid har det också tillkommit andra faktorer som verkar öka kraftigt.
Det talas och skrivs mycket i media om vad man bör äta för att må bra. Det får genomslag i anmälan av specialkost som kan bygga på självdiagnoser, trender och icke belagda fakta som man har fångat upp i medieflödet. Men det handlar också om att många har en större medvetenhet om kostens betydelse och om hur maten produceras.
Fler kräver sin rätt
En allmän tendens i samhället är individualisering och att allt fler kräver sin rätt. Man ser inte exempelvis skolmaten som en förmån utan som en rättighet som man vill ha utformad efter individuella krav.
Effekterna för kostenheten av att det blir allt mer specialkost är många. Det krävs mer personal med rätt kompetens, mer utrymme för att hantera maten, fler förvaringskärl som ska diskas och mer matsvinn. Det krävs utarbetade rutiner så att det inte blir fel, till exempel genom att kontaminering mellan födoämnen.
Eftersom specialkosten fortsätter att öka i andel kan det behövas en översyn hur man ska hantera frågan i framtiden. Man kan behöva hitta sätt att kunna särskilja det som handlar om helt legitima behov till sådant som mer handlar om att man vill ha sin önskekost.
