Kungliga biblioteket har tagit fram förslag till reformer för stärkta bibliotek i framtiden som heter Demokratins skattkammare – förslag till en nationell biblioteksstrategi. De berör förstärkning av skolbiblioteken, satsning på nationella minoriteter och urfolk, stärkt mångspråkig biblioteksverksamhet, digitala bibliotekstjänster, kompetensutveckling inom biblioteksväsendet och att Kungliga biblioteket får ett tydligare uppdrag som nationell biblioteksmyndighet.

Stadsbiblioteket i Norrköping har sedan 2015 ökat sina fysiska besök från drygt 1 miljon besök per år till nästan 1,5 miljoner. En stor del av ökningen av besökarna är nyanlända och nya svenskar som genom bibliotekets verksamhet, medier och tjänster utvecklar sin språkliga kompetens i svenska.

Biblioteket används för integration i det nya samhället genom deltagande i olika verksamheter som språkcafé och läxhjälp och att använda lärmiljön för olika typer av studier och för att behålla sitt modersmål. Biblioteket är en naturlig samlings- och mötesplats och för personalen är utmaningen att dagligen bedöma vad som kan anses ligga inom uppdraget.

Teknisk utveckling

Kommuninvånarna efterfrågar biblioteksservice även då biblioteken inte är bemannade. Därför har Eneby, Krokeks, Vilbergens, Åby och Östra Husby bibliotek Meröppet alla dagar året runt klockan 7-22, då man sköter sina ärenden på egen hand. Det bygger på att man har skrivit på ett avtal och använder sig av ett lånekort med pinkod för att komma in i lokalerna och för att låna och återlämna böcker.

Digitalisering kommer att få stor betydelse och förändra bibliotekens verksamhet med nya medieformer, e-tjänster och hur verksamheten presenteras digitalt. Det kommer att ställas krav på kompetens för att utveckla medie- och informationskunnighet för att exempelvis bidra till att fler människor kan delta i de demokratiska processerna. Det behövs också för att vägleda till nätbaserade utbildningar, som bland annat erbjuds av universitet, både som formella och informella akademiska kurser.