Den demografiska försörjningskvoten ökar i Sverige. Det innebär att andelen i yrkesverksam ålder minskar i förhållande till andelen unga och äldre. Eftersom det är i yngre och äldre åldrar som människor behöver mycket kommunal service i form av exempelvis förskola, skola och äldreomsorg innebär det dels att det är en förhållandevis liten grupp som i framtiden genom skatt på arbete ska stå för huvudparten av kostnaden för verksamheten. Dels blir det svårt att hitta tillräckligt många personer som ska genomföra jobbet, det vill säga arbeta som lärare, undersköterska och så vidare.
Den demografiska försörjningskvoten är summan av alla som är 19 år och yngre och 65 år och yngre delat med antalet 20-64-åringar. År 2018 var den 0,75 i Norrköping. Det brukar uttolkas som att den i yrkesverksam ålder ska försörja sig själv och 0,75 person till. Det är en enkel men lite slarvig tolkning. Kostnader för utbildning bör snarast ses som en investering i samhällets framtid och pensionärerna har ju betalat in betydande summor under tiden de var yrkesverksamma.
Diagrammet nedan visar att den demografiska försörjningskvoten i Norrköping ökade kraftigt från 0,69 år 2005 till 0,75 år 2018. Enligt befolkningsprognosen kommer den att fortsätta öka till 0,78 år 2028. Om man använder befolkningsprognosen till att göra en gissning av utvecklingen till år 2050 så kommer den att öka ytterligare något.
Källa: Statistiska centralbyrån respektive Norrköpings kommun, definitiv befolkningsprognos 2019
Hur kan läget förbättras?
Det finns fler olika sätt förbättra läget. När man beräknar kvoten utgår man från att alla i åldern 20-64 år arbetar och att ingen utanför det åldersintervallet gör det. Så ser det ju inte ut. Många över 65 arbetar fortfarande och det är inte alls alla i gruppen 20-64 år som arbetar. Men här kan det bli förändringar i framtiden.
- Pensionsåldern är flexibel och ramarna för flexibiliteten kommer att höjas i framtiden. Idag är den lägsta åldern då man kan ta ut allmän pension 61 år. Den ska succesivt höjas till 64 år. Enligt lagen om anställningsskydd har man idag rätt att vara kvar på jobbet till 67 år. Den åldern kommer succesivt att höjas till 69 år.
- Ungdomar i Sverige börjar arbeta sent i livet jämfört med många andra länder och få börjar ett fast arbete så tidigt som i 20-årsåldern. Det här kan komma att ändras i framtiden.
- Det finns en matchningsproblematik på arbetsmarknaden. Personer som är arbetslösa har inte rätt utbildning eller tillräckliga kunskaper i svenska för de jobb som finns. Här görs många utbildningssatsningar för att komma till rätta med detta.
- En stor andel av norrköpingsborna som är utrikes födda är i yrkesverksam ålder, vilket förbättrar den demografiska försörjningskvoten. Det ger Norrköping bättre möjligheter under förutsättning att de utrikes födda hittar jobb.
- Många arbetar inte heltid. Genom att enbart erbjuda heltidstjänster blir det en norm om man inte på eget initiativ önskar att arbeta mindre.
- Genom att satsa på att skapa hälsosammare arbetsplatser kan sjukfrånvaron minska, vilket gör att antalet arbetade timmar ökar.
- Det pågår ständigt effektivisering av arbetet. När det är brist på arbetskraft med rätt kompetens blir drivkraften att effektivisera ännu större.
