Den förändrade föreningskulturen gör att fler föreningar anställer personal och bedriver mer omfattande ekonomisk verksamhet. Därmed påverkas behovet av lokalytor för kultur och idrott genom att det blir en efterfrågan av biytor till exempel i form av kanslilokaler i anslutning till anläggningar.

Individualiseringen och rörligheten i samhället ökar och  den traditionella föreningsformen ersätts delvis av mer löst sammansatta strukturer som skapas för ett enstaka projekt eller en enskild sakfråga.  Den digitala mötesformen utvecklas allt mer och kompletterar det fysiska mötet.

Kultur- och fritidskontorets bidragsgivning ser en utmaning i att omdefiniera föreningsbegreppet, det ideella engagemanget och nya organisationsformer. Gränserna mellan offentlig, provat och ideell sektor suddas sakta ut och verksamheten ser en utveckling mot att den ideella sektorn blir en egen konkurrensutsatt bransch.

Äldre har förtroendeuppdrag i föreningar

Kultur- och fritidskontoret kan konstatera att det är en äldre generation som bär majoriteten av föreningarnas förtroendeuppdrag. Processer som leder till att fler ungdomar engagerar sig i föreningslivet kan behöva prioriteras.