Folkhälsan är god i Sverige, men det finns tydliga och ofta ökande skillnader i hälsa mellan människor med olika livsvillkor. Särskilt ser man hälsoskillnader utifrån människors ekonomiska situation och utbildningsnivå. Två indikatorer som ofta används för att beskriva folkhälsan är självskattad hälsa och medellivslängd. För båda dessa finns det tydliga samband med människors livsvillkor, och därmed skillnader mellan kommuner och mellan bostadsområden.
Självskattad hälsa högre bland män
Självskattat allmänt hälsotillstånd är en indikator som visar hur människor uppfattar sin egen hälsa. År 2018 skattade 70 procent av norrköpingsborna sin hälsa som god, uppdelat på kön var andelen 66 procent av kvinnorna och 73 procent av männen. De flesta uppfattar alltså sin hälsa som god, men kvinnor uppfattar sin hälsa som sämre än vad männen gör.
Jämfört med riket ligger Norrköping något lägre när det gäller självskattad hälsa år 2018. För perioden 2010-2016 finns också jämförelser med socioekonomiskt liknande kommuner. Även där ligger Norrköping lägre än övriga kommuner i gruppen.
Medellivslängd högre bland kvinnor
Medellivslängden i kommuner beräknas över en femårsperiod och för perioden 2014-2018 var den i Norrköping 83,8 år för kvinnor och 79,9 år för män. Medellivslängden har ökat både för kvinnor och för män. Sedan 2011-2015 har den ökat med 0,9 år för kvinnor och med 0,7 år för män.
I jämförelse med riket totalt har norrköpingsborna en kortare medellivslängd och det gäller både för kvinnor och för män. I jämförelse med socioekonomiskt liknande kommuner ligger Norrköping under senare år ungefär på samma nivå när det gäller kvinnor, men lägre när det gäller män.
Skillnader i hälsa mellan inkomstgrupper
Inkomst har ett tydligt samband med hälsa, ju högre inkomst desto bättre hälsa. Den disponibla inkomsten har ökat under senare år, men ökningen har varit minst bland de med lägst inkomst. Det gör att skillnaden i inkomst och i hälsa har ökat mellan grupper.
Att leva i en familj med ekonomisk utsatthet påverkar barns välmående. Ungdomar som upplever att familjen har en dålig ekonomi uppger ohälsa och riskbeteenden i högre utsträckning och en lägre framtidstro jämfört med ungdomar som upplever att familjen har en god ekonomi. I Östergötland levde 21 procent av barnen år 2016 i ett ekonomiskt utsatt hushåll, vilket definieras som att familjen lever på 60 procent eller mindre av medianinkomsten i riket. Bland östgötakommunerna låg Norrköping högst, med 24 procent av barnen i ekonomiskt utsatt hushåll.
Levnadsvanor påverkar
När det gäller levnadsvanor finns det socioekonomiska skillnader i befolkningen. Personer med låg utbildning och låg inkomst har i större utsträckning ohälsosamma levnadsvanor än andra grupper. Det kan handla om rökning, ohälsosamma matvanor, riskbruk av alkohol och otillräcklig fysisk aktivitet. Det här är riskfaktorer för hjärtsjukdom, stroke, diabetes och cancer som orsakar många förtida dödsfall.
Levnadsvanor går att påverka, men vanorna styrs inte enbart av medvetna val, information och kunskap. De påverkas även av exempelvis inlärda beteenden och sociala sammanhang.
