Det finns ett samband mellan befolkningsutvecklingen och utvecklingen av bostad med särskild service, boendestöd, personlig assistans respektive daglig verksamhet. Så när norrköpingsborna blir fler behövs fler insatser. Men samtidigt kan man konstatera att andelen som har dessa fyra insatser är högre eller mycket högre i Norrköping än i riket.

Bostad med särskild service

I snitt ökar antalet som har bostad med särskild service med en person per månad och ökningen har varit stabil under de senaste åren. Ökningen har ett mycket starkt samband med den övergripande befolkningsutvecklingen, men antal personer med insatser har ökat i något snabbare takt än befolkningen. Det är personer i åldersgruppen 18-30 år som står för den största ökningen. Andelen män som har insatsen är större än andelen kvinnor och ökningen har varit större för män än för kvinnor. Bristen på bostäder på den öppna bostadsmarknaden gör att fler personer med funktionsnedsättning söker bostad med särskild service.


Beläggningsgraden på bostad med särskild service är mycket hög och det är en liten omsättning av platser. Det innebär stora svårigheter att verkställa nya beslut och en något tilltagande kö. I snitt blir 3 platser per månad lediga och i april 2019 väntade drygt 50 personer på att få sitt beslut verkställt. Den genomsnittliga väntetiden är ungefär 18 månader. Utifrån aktuella utbyggnadsplaner kommer platstillgången att motsvara antalet beslut vid utgången av 2023. Det innebär att nya beslut då förväntas kunna verkställas inom skälig tid, det vill säga inom tre månader.


Värt att notera är att andelen personer med beslut om bostad med särskild service är betydligt högre i Norrköping än i riket. I Norrköping hade 42 personer per 10 000 invånare insatsen år 2017, på riksnivå var motsvarande andel 27.


I Norrköping finns en brist på bostäder på den öppna marknaden och det gör att fler ansöker om bostad med särskild service. Men bostadsbrist är det i många kommuner, så det kan inte vara den enda förklaringen till den stora skillnaden mot riket.

Boendestöd

Antalet personer med boendestöd har ökat konstant under de senaste åren. Ökningen är större för kvinnor än för män, och sedan 2016 är det fler kvinnor än män som har boendestöd. År 2019 är det totalt 560 personer som har boendestöd. Det förväntas öka till cirka 680 år 2027.

 

Andelen som har boendestöd är högre i Norrköping än i riket.


Personlig assistans

Antalet personer med personlig assistans har ökat under de senaste åren, mest påtagligt under 2017 och början av 2018. I slutet av 2018 har antalet stabiliserats. Insatsen har ett starkt samband med befolkningsutvecklingen, men även med minskningen av den statliga assistansen. Antalet med personlig assistans enligt LSS är år 2019 110 personer och antalet förväntas öka till cirka 160 personer år 2027.

 

Andelen personer med personlig assistans är betydligt högre i Norrköping jämfört med övriga landet. I riket var det 5 av 10 000 invånare som hade insatsen är 2017 och i Norrköping var motsvarande tal 7 av 10 000.

 

Daglig verksamhet

I april 2019 hade totalt drygt 700 personer beslut om daglig verksamhet, varav 300 kvinnor och 400 män. Antalet ökade mellan 2014 och 2017, men har därefter stabiliserats. Det finns inga skäl att förvänta någon dramatisk ändring av antalet under de kommande åren.

 

Även för daglig verksamhet ligger andelen i Norrköping något högre än i riket.


Personer med funktionsnedsättning har sämre hälsa

Något som påverkar den kommunala vården och omsorgen är att personer med funktionsnedsättning har sämre hälsa än övriga befolkningen och har svårt att få rätt stöd. Det är särskilt problematiskt för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Psykisk ohälsa är vanligare hos äldre personer och förekomsten är större hos personer med insatser från kommunen.


Bristen på helhetssyn på den psykiska och somatiska hälsan och hur dessa samspelar, leder till en professionell uppdelning som medför svårigheter för personer med psykisk ohälsa. Det gäller bland annat personer med vilade eller pågående missbruksproblem, psykisk ohälsa och personer med samsjuklighet eller i behov av rehabilitering efter exempelvis stroke eller suicidförsök. Vård- och omsorgskontoret behöver samverka med andra aktörer för att den enskilde ska få de insatser och den hälso- och sjukvård som hen behöver. Exempelvis behövs samverkan med socialkontoret, bostadsanpassningen och regionens hälso- och sjukvård.