Om det inte fanns några flyttningar in till och ut från ett land skulle barnafödandet per kvinna behöva vara drygt 2 för att befolkningen inte ska minska. Barnafödandet i Sverige har varierat över åren men sällan legat över 2 barn per kvinna. Senast var år 1990 då fruktsamhetstalet var 2,1. På senare tid har fruktsamhetstalet minskat till 1,8.

Trots att kvinnor i Sverige har ett lägre barnafödande än vad som behövs för att reproducera befolkningen ligger vi högt i jämförelse med andra länder. Det senaste året med tillgängliga data för EU-länderna är 2016 och då var det bara i Frankrike som kvinnorna föder barn i större utsträckning, deras fruktsamhetstal var 1,9.

Utrikes föddas barnafödande

Fruktsamheten bland utrikes födda kvinnor är ofta högre den första tiden i Sverige efter invandring. Det beror dels på att man kanske flyttar till Sverige för att bilda familj eller att barnafödandet har blivit uppskjutet på grund av att de har varit på flykt.

Med tiden får utrikes födda kvinnor en fruktsamhet som liknar Sverigeföddas. Vid 45 års ålder är det genomsnittliga antalet barn som utrikes födda kvinnor och inrikes födda ungefär detsamma.

Svårt att förklara varför

Vid tidigare förändringar av fruktsamhetstalen har det gått att hitta förklaringar som ekonomiska konjunkturer, deltagande i arbetslivet, satsningar på utbildning och vilken familjepolitik som bedrivs. Den nedgång av barnafödandet som vi ser nu är det svårt att hitta någon förklaring till eftersom det har varit högkonjunktur i Sverige under de senaste åren och det inte har fattats några politiska beslut som borde ha drivit ned barnafödandet.

En nedgång i barnafödande brukar följas av en uppgång. Så var fallet i slutet av 1980-talet med ett litet antal födda barn, då det senare år 1990 föddes rekordmånga barn. Troligen är barnafödandet bara uppskjutet, men när utvecklingen vänder är svårt att förutspå.