Nordiska ministerrådet har gett ut rapporten Tillit – det nordiska guldet. Där konstaterar författaren att som region betraktat är Norden världsmästare vad gäller social tillit i befolkningen och att social tillit kanske är den enskilt viktigaste resurs som ett samhälle kan ha.

Tilliten hög i Norden

Tilliten i olika länder mäts bland annat genom enkätstudier i befolkningen, som genomförs vartannat år. De visar att Sverige, Danmark, Finland, Norge och Island står ut som toppländer i tillit. I Europa är det Nederländerna som kommer näst efter de nordiska länderna, medan övriga ligger ganska mycket lägre. Lägst i Europa ligger Portugal.

Tillit ger välstånd och lycka

Studier visar att samhällsekonomin gynnas av hög social tillit. Det beror på att ett samhälle med hög social tillit i mindre grad präglas av formaliteter, konflikter och rättsprocesser. Men forskningen har också konstaterat effekter av social tillit bortom de rent ekonomiska aspekterna. Människor med hög grad av tillit är mer benägna att uppfatta att de har större kontroll över sina liv och bättre livschanser. Tillit främjar engagemanget i samhället och anses reducera kriminalitet och öka den individuella lyckan. Man mår bra av att leva i ett samhälle där människor litar på varandra.


Organisationsliv och en rättvis stat har bidragit till tilliten

Den höga tilliten i de nordiska länderna anses ha tillkommit genom flera samverkande faktorer i samhällsutvecklingen.

 

En viktig samhällsprocess är det frivilliga organisationsliv som uppstod under 1800-talet. Föreningarna var ofta lokalt förankrade och medlemsbaserade. De byggde på demokratiska beslutsprocesser som skapade sociala normer om tillit och respekt.

 

En låg grad av korruption i staten och att samhällsinstitutionerna har upplevts agera rättvist, anser forskningen också ha bidragit positivt till den sociala tilliten. Dessutom utvecklade organisationerna ofta goda relationer till staten. Den nordiska befolkningen såg inte staten som en fiende, vilket har varit fallet i en del andra länder.

 

Utmaningar för tilliten

Tilliten har byggts upp genom olika historiska processer, men kan inte tas för given. Om människor uppfattar att andra inte ställer upp på gemensamma normer blir man själv mindre benägen att exempelvis betala skatt, inte missbruka försäkringssystem, sortera avfall, följa lagstiftning eller inte acceptera korruption.

 

Föreningslivet i sin tidigare form förlorar medlemmar. Människor engagerar sig fortfarande, men i kortare mer projektartade former, eller väljer att se föreningarnas utbud som ett alternativt sätt att köpa tjänster. Det gör att man går miste om föreningarnas demokratiska roll.

 

Korruptionen i de nordiska länderna är mycket låg. Men när det förekommer korruption får den ofta stor uppmärksamhet. Och ju fler människor som vi tror är korrupta desto större blir sannolikheten att de blir korrupta.

 

Andra utmaningar för tilliten som forskningen för fram är ökade inkomstskillnader, låg eller ofullständig utbildning och långtidsarbetslöshet.