Norrköping är geografiskt uppdelat i ett sextiotal delområden som används i statistikredovisningen. Områdena är indelade bland annat efter vilken typ av bostäder det finns i området men inte efter antalet boende, vilket innebär att områdena är olika stora, både till ytan och avseende folkmängd. I centralorten är delområdena stadsdelar medan man utanför Norrköpings tätort redovisar statistiken för större tätorter respektive landsbygdsområden.

Den demografiska strukturen i ett område kan visas med en mängd olika statistiska variabler. De finns samlade i databas och i faktablad på Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

kommunens webbsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Björkalund är en ny stadsdel söder om Vrinnevisjukhuset, där det är en stor del nybyggda bostäder. I området är en av tio folkbokförda i åldern 0-5 år, vilket är en hög andel i jämförelse med andra delområden inom kommunen. Områden med främst nybyggda småhus tenderar att bebos av just familjer med småbarn.

Mångfald – mer i vissa delar

År 2018 var 9 546 personer folkbokförda i stadsdelen Hageby. Av dessa var det 5 392 som var födda i ett annat land än Sverige, 56 procent av befolkningen. Det vill säga något fler än varannan Hagebybo är utrikesfödd. I Hageby lever fler än 100 nationaliteter! Störst är födelselandet Sverige.

Förflyttar man sig till grannstadsdelen Brånnestad på andra sidan av E22 så är andelen utrikesfödda mycket mindre. Var femte folkbokförd år 2018 var utrikesfödd.

Även andelen som förvärvsarbetar varierar

I kommunen som helhet år 2017 förvärvsarbetade 76,5 procent av befolkningen 20-64 år. Förvärvsfrekvensen var högre för män än för kvinnor. Bland männen är det 78,0 procent som förvärvsarbetade medan andelen var 74,9 procent bland kvinnorna.

Allra högst förvärvsfrekvens var det i Vånga tätort, där 92,5 procent av befolkningen 20-64 år förvärvsarbetade. Tätorten har enbart ett 100-tal förvärvsarbetande och uppgiften kan påverkas av slumpmässiga förhållanden. Näst högst förvärvsfrekvens hade Norsholms tätort med 91,2 procent förvärvsarbetande. Lägst andel var det i stadsdelen Hageby, 49,7 procent.

I en femtedel av delområdena hade kvinnorna en högre förvärvsfrekvens än männen, bland annat i Kneippen, Berget, Skarphagen, Ljunga tätort och Brånnestad.

Hög utbildningsnivå = hög förvärvsfrekvens?

Generellt så innebär en högre utbildning att det är det lättare att få ett arbete och man kan se ett samband i Norrköpings delområden. Områden där andelen personer med högskoleutbildning är hög har även en hög andel personer som förvärvsarbetar. Det motsatta gäller också, det vill säga att områden där en lägre andel av de boende har en högskoleutbildning visar samtidigt en lägre andel i förvärvsarbete.

Exempel är tätorterna Jursla, Svärtinge och Norsholm samt stadsdelarna Lindö och Smedby där omkring 90 procent av befolkningen 20-64 år förvärvsarbetade år 2017 och nästan varannan boende i respektive område hade en högskoleutbildning. I stadsdelen Hageby var det lägre andel med högskoleutbildning. Endast var fjärde hagebybo hade en högskoleutbildning år 2017 och stadsdelen hade den lägsta förvärvsfrekvensen med 49,7.

Det finns dock undantag! Bland annat tidigare nämnda Vånga tätort som hade en förvärvsfrekvens på hela 92,5 procent medan andelen personer 20-64 år med högskoleutbildning var mer blygsamma 21,5 procent, det vill säga lägre än andelen i Hageby.

Andel av befolkningen i förvärvsarbete ökar

Andel av befolkningen som förvärvsarbetar har ökat över tid. För Norrköping totalt har förvärvsfrekvensen ökat med 5,7 procentenheter under 2000-talet, från 70,8 procent år 2000 till 76,5 procent år 2017.

Under perioden 2000-2017 kan man se att förvärvsfrekvensen till en del följer konjunkturen i Sverige. Till exempel minskade förvärvsfrekvensen 2008 och 2009 som en följd av dåvarande finanskris, vilket kan ses i diagrammet nedan.

Kvinnor i åldern 20-64 år förvärvsarbetar i lägre utsträckning än män. Dock har ökningen för kvinnorna varit nästan dubbelt så hög som för männen och närmar sig därmed männens andel. Ökningen mellan år 2000 och 2017 var 7,9 procentenheter för kvinnorna medan den var 5,7 procentenheter för männen.

Glappet har ökat

Det finns mycket som påverkar både andelen och utvecklingen av andel i förvärvsarbete. Exempel är befolkningens utbildningsnivå, konjunkturläge, utbudet av arbetstillfällen, pendlingsmöjligheter med mera.

Diagrammet nedan visar utvecklingen av förvärvsfrekvensen under 2000-talet i de fem delområden med högst respektive lägst förvärvsfrekvens bland de områden som år 2017 hade fler än 200 förvärvsarbetande i åldern 20-64.

Även i de här delområdena syns spåren av finanskrisen i mer eller mindre stor utsträckning. Delområdena med lägre förvärvsfrekvens verkar ha påverkats mer av konjunturnedgången än de med högre andel förvärvsarbetande.

Med undantag för stadsdelen Ljura har samtliga redovisade områden haft en stigande andel av befolkningen i förvärvsarbete mellan åren 2000 och 2017. Ett genomsnitt av förändringen för de två grupperingarna, det vill säga de fem med högst respektive de fem med lägst förvärvsfrekvens, visar att förändringar har varit mer positiv i de områden som har hög förvärvsfrekvens. Andelen av befolkningen i förvärvsarbete har ökat i medeltal med 6,8 procentenheter för de med hög förvärvsfrekvens, medan gruppen med låg förvervsfrekvens har ökat i medeltal med 4,3 procentenheter. Det innebär att glappet mellan dessa två grupperingar har ökat under perioden. Skillnaden mellan olika grupper av norrköpingsbor har således ökat under 2000-talet.