Norrköpings befolkning växer och det gäller även de äldre. Dessutom blir det en förskjutning inom gruppen äldre, där de allra äldsta ökar mest. Det här påverkar behovet av äldreomsorg i form av hemtjänst och särskilt boende.

Förskjutning mot de allra äldsta

Den 31 december 2018 var 27 000 norrköpingsbor 65 år eller äldre. Av dessa var 6 800 personer 80 år eller äldre. Under den kommande tioårsperioden väntas antalet 65 år eller äldre öka med ungefär 3 200 personer, varav 3 000 i gruppen från 80 år och uppåt. Inom gruppen äldre blir det alltså en tydlig förskjutning mot de allra äldsta.

 

Eftersom behovet av vård och omsorg ökar kraftigt med ökande ålder medför den demografiska utvecklingen ett stort ökat behov av både hemtjänst och särskilt boende.

Fler med behov av hemtjänst

Hemtjänsten är en insatstyp som är starkt beroende av den demografiska utvecklingen. Behovet av hemtjänst varierar delvis med kön, där kvinnor har en högre behovsgrad än män. Men framför allt är behovet allt större med stigande ålder.


Under de senaste åren har andelen personer i åldersgruppen 65-74 år som har hemtjänst, legat på cirka 3 procent, i gruppen 75-84 år har andelarna varit 10 procent för kvinnor och 8 procent för män, medan andelarna för de som är 85 år och äldre har varit 33 procent för kvinnor och 29 procent för män. Det innebär att det ökande antalet personer i högre åldrar kommer att påverka behovet av hemtjänst väldigt kraftigt.


En volymskattning visar att antalet personer med behov av hemtjänst kommer att öka från dagens omkring 2 500 personer till cirka 3 000 personer år 2027.


Särskilt boende

Precis som för hemtjänsten är behovet av särskilt boende beroende på kön och ålder. En jämförelse av behovsgrad för särskilt boende visar att räknat som ett medelvärde för 2017 och 2018 hade 7 procent av kvinnor i åldern 80-84 år särskilt boende och 5 procent av männen. I åldersgruppen 95 år och äldre var andelen 50 procent för kvinnor och 36 procent för män.


Beläggningsgraden för särskilt boende är hög och den genomsnittliga väntetiden att efter beslut få en lägenhet i särskilt boende är för närvarande omkring 2 månader. Nu, år 2019, bor knappt 1 300 personer i särskilt boende. Behovet förväntas öka något fram till år 2023, men utifrån aktuella utbyggnadsplaner förväntas väntetiden kvarstå på samma nivå till dess. Därefter väntas behovet öka kraftigare, så att det år 2027 närmar sig 1 500 platser.


Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen

I den nationella kvalitetsplanen för äldreomsorgen relateras det ökade trycket på kommunal vård och omsorg till större samhällstrender som demografiska förändringar, vilket diskuteras ovan, och även till kunskaps- och teknikutveckling. I kvalitetsplanen anges att anpassningen av äldreomsorgen ska ske genom en prioritering av rehabiliterande insatser, bättre samspel mellan vård och omsorg, mer attraktiva arbetsplatser med starkare yrkesprofession och ökad användning av välfärdsteknik och e-hälsa. De här prioriterade områdena kan eventuellt visa på vilka statsbidrag som framöver kan bli aktuella inom vård- och omsorgsområdet.

 

Klara framtida utmaningar

För att klara nuvarande och framtida utmaningar behöver verksamheten utvecklas. Förebyggande arbete kan leda till att fler personer klarar sig självständigt eller med mindre stöd. Att använda välfärdsteknik och möjligheten att erbjuda boendeformer för äldre som inte kräver biståndsbeslut är ytterligare sätt att hantera utmaningarna. En ökad användning av välfärdsteknik och digital teknik kan medföra att tjänster inom vård och omsorg förändras. Framöver är det troligt att en ökad användning av larm och kameror kommer att ersätta viss tillsyn av personal inom vård och omsorg.