Det förekommer att personer går från ungdomsgymnasium till vuxenutbildning. Det beror antingen på att de behöver komplettera sitt studiebevis för att kunna ta ut en examen eller på att de behöver komplettera med behörighetsgivande kurser för vidare studier på yrkeshögskola eller universitet.

Ungdomar har rätt att studera inom vuxenutbildningen efter att de har slutfört sin gymnasieutbildning och fått en gymnasieexamen eller ett studiebevis. För övriga gäller att studier inom vuxenutbildningen blir möjlig från det andra halvåret det år personen fyller 20 år.

Utifrån bedömning av elevkullarnas storlek i ungdomsgymnasiet och deras studieresultat bedöms att inflödet av de här personerna till vuxenutbildningen kommer att vara på samma nivå framöver som de är idag.

Det är vanligt att personer som har avslutat studier i svenska för invandrare (sfi) eller som har genomgått gymnasieskolans språkintroduktion går vidare till vuxenutbildningen. Det vanligaste ämnet som de börjar studera är svenska som andra språk och därefter engelska. Utifrån prognoser om ett minskat mottagande av nyanlända kommande år beräknas antalet vuxenstuderande med den här bakgrunden minska i framtiden.

Utredningar om vuxenutbildning

Det förekommer flera utredningar om vuxenutbildningen som påverkar planeringen för framtiden.

Komvuxutredningen, som blev klar i september 2018, föreslår att urvalsreglerna till komvux på gymnasial nivå ändras så att det inte längre är den med lägst utbildning som har förtur, utan istället den med störst behov av utbildningen. Förändringen av urvalsreglerna, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2020, kan betyda att personer närmare arbetsmarknaden prioriteras för att de snabbare kan bli självförsörjande, medan de som står längre bort kan prioriteras ned och då riskerar att få ännu svårare att bli självförsörjande. Det kan till exempel innebära att klienter med ekonomiskt bistånd inte får en utbildningsplats.

Det pågår en utredning om hur ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen bättre kan planeras och dimensioneras utifrån regionala och nationella kompetensbehov. Den väntas vara klar i februari 2020. Eventuellt kommer den att föreslå en annan ansvarsfördelning än idag mellan staten, kommunerna och andra aktörer för planering och dimensionering av gymnasial utbildning.

En utredning om stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux presenterades i juni 2019. Den har som syfte att bland annat förbättra genomströmningen på sfi och underlätta övergång till andra vuxenutbildningar.  Där föreslås exempelvis att huvudmannen ska erbjuda en sammanhållen utbildning och att eleverna garanteras undervisningstid om minst 23 timmar per vecka.

Det har även genomförts en utredning som i januari 2019 lämnade förslag om karriärvägledning inom skolväsendet. En mer aktiv vägledning inom ungdomsgymnasiet kan bland annat innebära större krav på samverkan inom kommunen och att fler ungdomar söker sig till utbildningar inom vuxenutbildningen.

Satsningar på utbildning i januariöverenskommelsen

I januariöverenskommelsen, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan socialdemokraterna, centerpartiet, liberalerna och miljöpartiet, beskrivs hur möjligheterna till anställning ska förstärkas och hur matchningen på arbetsmarknaden ska förbättras. Det ska ske genom en utbyggnad av kunskapslyftet, inklusive högskola, yrkeshögskola, vuxenutbildning och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Utökad rätt till studiemedel högre upp i åldrarna finns också nämnt i överenskommelsen.

Förslagen kan ha direkt påverkan på kommunens vuxenutbildning genom att fler får möjlighet att studera. Dessutom kan en utbyggnad av yrkeshögskolan leda till att fler studerande söker sig till vuxenutbildningen för att läsa upp behörighetsgivande kurser, vilket är en rättighet för den studerande.