För att göra en prognos börjar man med att titta på utvecklingen bakåt i tiden för förändringsvariablerna för att försöka hitta trender. Därefter gör man bedömningar om framtiden utifrån vad som händer i Norrköping, till exempel bostadsbyggande och antal som är inskrivna i mödravården. Man gör också bedömningar om vad som händer i omvärlden, om pandemins utveckling, migration, undersökningar om barnafödande etcetera. Statistiska centralbyråns och Migrationsverket prognoser bildar också en grund för bedömning av framtiden.

När det som år 2020 blir ett skifte i utvecklingen, i det här fallet genom pandemin, blir det svårt att se trender bakåt i tiden som man kan använda sig av, vilket bidrar till en osäkrare prognos. Dessutom förstår alla att det är mycket svårt att veta hur pandemin kommer att utvecklas i framtiden och hur de långsiktiga effekterna av pandemin kan bli. Därför blir även olika bedömningar om framtiden osäkrare när det sker ett sådant skifte.

År 2020 präglades av pandemieffekter

Effekterna av Coronapandemin präglade utvecklingen av befolkningens förändringsvariabler under år 2020.

• Det var det högsta antalet avlidna under hela 2000-talet
• Det var det lägsta flyttnettot, det vill säga skillnaden mellan antalet som flyttade in och de som flyttade ut, under hela 2000-talet.
• Att flyttnettot var så lågt berodde framför allt på en ökad utflyttning som var den högsta någonsin.
• Det var det lägsta antalet födda sedan 2011.
• Fruktsamhetstalet, det vill säga genomsnittligt antal födda barn per kvinna, har minskat under senare år. Kan det vara en trend som enbart påskyndades av pandemin?
• Invandringen har sjunkit under senare år och sjönk ytterligare. Kan även det vara en trend som enbart påskyndades av pandemin?

Eftersom pandemin gjorde att år 2020 avvek från tidigare år gav det ett annorlunda ingångsvärde på prognosen som sedan följer med i befolkningsutvecklingen framåt.

Stora variationer i inflyttning

Inflyttningen är den mest svårbedömda förändringsvariabeln för befolkningen och den är också den faktor som varierar mest. Teoretiskt sett kan vem som helst av världens alla invånare flytta till Norrköping. När det gäller födda, döda och utflyttare påverkas det av vilka som är norrköpingsbor och kunskaperna om norrköpingsborna är tämligen stora.

De stora variationerna i inflyttning mellan åren påverkas till stor del av invandringen. Den beror i sin tur till stora delar på konflikter i världen och politiska beslut på olika nivåer. Diagrammet nedan visar inflyttningen till Norrköping åren 2000-2020, fördelad på invandrare, som flyttade till Norrköping från utlandet, och inrikes inflyttade, som kom från någon annan kommun i Sverige. En del av de inrikes inflyttade har tidigare invandrat till Sverige.

Diagram: Inflyttade till Norrköping år 2000-2020 fördelade på invandrade och inrikes inflyttade

Högsta utflyttningen någonsin

Antalet utflyttningar från Norrköping har trendmässigt ökat, vilket delvis beror på att folkmängden har ökat. Efter en viss minskning år 2019 så ökade utflyttningarna kraftigt år 2020, vilken framgår av diagrammet nedan. Utflyttningen år 2020 var den högsta någonsin i Norrköping.

Diagram: Antal utflyttade från Norrköping år 1990-2020

Det är svårt att veta varför personer flyttar men ett antagande är att den stora utflyttningen år 2020 delvis kan vara en effekt av Coronapandemin. Personer som ändå planerat att flytta inom en viss tid kunde göra det tidigare genom att man började studera eller arbeta på distans. Det kan också vara så att arbetskraftsinvandrare valde att flytta tillbaka till sitt ursprungsland av oro för pandemin eller för att man förlorade jobbet.

Diagrammet nedan visar antalet norrköpingsbor som har utvandrat till ett annat land utifrån uttag ur kommuninvånarregistret var 14:e dag. Linjerna visar det ackumulerade antalet utvandrare för respektive år. Det vill säga att den sista punkten på kurvan för året visar det totala antalet utvandrade det året.

Diagram: Ackumulerad utflyttning från Norrköping till utlandet per den 15:e och sista varje månad respektive år

Den röda kurvan, som visar den ackumulerade utvandringen för år 2020 ligger högst av åren och det finns ökningar i samband med den första och den andra vågen av smittspridning av Coronapandemin. Hittills år 2021 visar mera av ett normalläge, vilket framgår av den svarta linjen.

Den del av prognosen som består av utflyttningen måste ta hänsyn till åldersstrukturen i kommunen, eftersom risken för utflyttning skiljer sig mycket mellan olika åldrar. De som är absolut mest benägna att flytta ut är unga vuxna mellan 20 och 25 år. Utflyttning sker också av barnfamiljer, medan medelålders och äldre flyttar ut från Norrköping i liten omfattning.

I arbetet med befolkningsprognosen utgår man från att utflyttningen inte kommer att öka mer än vad det gör på grund av ett ökat antal invånare, jämfört med genomsnittet av de senaste fem åren.

Låga födelsetal

Antalet födda barn beror dels på antalet kvinnor i fruktsam ålder och dels på fruktsamhetstalet. Det summerade fruktsamhetstalet beskriver det antalet barn som kvinnor i genomsnitt skulle få under hela sitt liv om fruktsamheten förblev densamma som det år som beräkningen avser.

I diagrammet nedan framgår att fruktsamhetstalet har varierat kraftigt över tid. Under den redovisade perioden var det som högst i Norrköping år 1990 med 2,2 barn per kvinna, som lägst 1999 med 1,5. Därefter gick det upp till omkring 2,0 barn till kvinna för att sedan sjunka till 1,6 barn per kvinna år 2020. Av diagrammet framgår också att utvecklingen av fruktsamhetstalen i Norrköping och riket följs åt.

Diagram: Summerad fruktsamhet i Norrköping och riket 1987-2020

Faktorer som påverkar hur många barn som föds är förstås människors vilja att ha barn och också möjligheter att få barn. Åldern för att föda barn har stigit och är nu över de åldrar där det biologiskt sett är lättast att bli gravid. Omkring fem procent av de barn som föddes under tidigare år kom till genom konstgjord befruktning, så kallad IVF, och en del kom till genom spermadonation. Coronapandemin har minskat sjukvårdens möjligheter att kunna erbjuda IVF och spermadonation.

Man brukar påstå att man i ekonomiskt oroliga tider inte får så hög fruktsamhet i samhället och att arbetsmarknad, familjepolitik och vilja att satsa på längre utbildning påverkar. Men ibland kan man inte hitta sådana förklaringar, det gäller till exempel de senaste årens högkonjunktur, som inträffade innan konjunkturen började försvagas och sedan sjönk på grund av Coronapandemin. Nu talar man om en pandemieffekt som har skapat oroliga tider, både när det gäller ekonomi, arbetsmarknad och risk för sjukdom.

I befolkningsprognosen för Norrköping utgår man från att det, åtminstone delvis, handlar om ett uppskjutet barnafödande och att fruktsamhetstalen ska gå upp något. En kontakt med kvinnokliniken vid Vrinnevisjukhuset, som kan redovisa antal inskriva kvinnor i mödravården, ger sådana indikationer. I prognosen har det förts in ett antagande om fruktsamhetstal på 1,7 barn per kvinna de närmast åren för att sedan öka till 1,8 framemot år 2030. Eftersom det är en stor grupp norrköpingsbor som är i den åldern då man ofta skaffar barn, det vill säga omkring 30 år, får en ändring av fruktsamhetstalet en förhållandevis stor påverkan på antalet födda barn.

Många avlidna i april 2020 men inget extremt år totalt

Antalet avlidna varierar normalt sett över året, särskilt på grund av säsongsinfluensan. Under år med en svår variant av säsongsinfluensa ser man en högre dödlighet, särskilt bland äldre personer. Säsongsinfluensan 2019 var av en mildare typ och ett antal äldre och sköra personer fick därför ett längre liv än vad man annars hade kunnat räkna med.

När Coronapandemin slog till avled många av dessa sköra personer och det var en kraftig överdödlighet, särskilt i april 2020. Därefter sjönk antalet döda till låga nivåer under sommaren 2020 för att sedan öka igen när andra vågens smittspridning slog till under hösten 2020. Antalet döda var även högt i januari 2021, men sjönk sedan kraftigt under februari och mars. Då hade den första fasen av vaccinationer genomförts som vände sig till de allra äldsta kommuninvånarna. Den beskrivna utvecklingen framgår av diagrammet nedan.

Diagram: Avlidna i Norrköping per månad respektive år

Trots det stora antal som avled under vissa månader år 2020 var antalet avlidna i ett längre perspektiv inte extremt. Som framgår av diagrammet nedan var det högst antal avlidna omkring 1 500 personer år 1996 medan antalet år 2020 var cirka 1 400 avlidna.

Diagram: Avlidna i Norrköping år 1968-2020

Norrköpingsborna har en kortare medellivslängd än samtliga invånare i riket och de ålderspecifika dödsriskerna är i vissa åldrar högre i Norrköping än i riket. Det innebär att exempelvis risken för en 65-årig norrköpingsbo att avlida är större än risken för en genomsnittlig 65-åring i Sverige att göra det. Det gäller många åldersgrupper, men inte för de allra äldsta, där de ålderspecifika dödsriskerna inte skiljer sig från riket.

För att ta hänsyn till norrköpingsbornas kortare medellivslängd i befolkningsprognosen har man utgått från Statistiska centralbyråns prognos för dödsriskerna i riket och justerat den uppåt med 6 procent.