Samhället blir allt mer effektivt genom digitalisering , just-in-time-leveranser och minskad lagerhållning. Effektiviseringen leder dock till ökad känslighet för störningar.
Kommunen bedriver ett stor antal samhällsviktiga verksamheter, till exempel äldreboenden, skolor, dricksvattenförsörjning, avfallshantering, hamn och flygplats. Det här är verksamheter som måste fungera under vardag och normalläge, men också när det uppstår samhällsstörningar och krissituationer.
Om det inträffar omfattande elavbrott, avbrott i IT-tjänster eller störningar i försörjningen av livsmedel eller drivmedel finns risk för omfattande störningar av verksamheten utifrån effektiviseringsarbete som gett ett känsligare samhälle. Andra risker är pandemier, översvämningar, stor frånvaro bland medarbetare, utsläpp av farliga ämnen och terrordåd. Kommunen måste säkerställa att det finns grundläggande operativ förmåga att hantera sådana situationer.
Klimatförändringarna ger extremt väder
Klimatförändringarna leder till mera extrema väderhändelser, till exempel kraftig nederbörd som ger översvämningar. Det kan påverka bebyggelse och infrastruktur och öka risk för ras och jordskred. Det kan också påverka tillgången till dricksvatten och vattenkvaliteten, med risk att föroreningar sprids och att de mikrobiologiska riskerna ökar. Extremt väder med kraftig vind kan också påverka energiförsörjningen.
Värmeböljor är en risk som särskilt behöver hanteras av äldreomsorgen och förskolorna eftersom de äldsta och de yngsta kommuninvånarna är mest känsliga för höga temperaturer.
Ett varmare klimat ger även upphov till förändrade smittspridningsmönster och kan medföra att nya sjukdomar kan nå Sverige.
