En snabb digitalisering och en polariserad omvärld är några faktorer som anses bidra till både främmande makts aktiviteter i Sverige och till extremistmiljöernas tillväxt. Säkerhetshoten mot Sverige har ökat och Säkerhetspolisens bedömning är att de kommer att fortsätta att öka de närmaste åren. Risken för terrorattentat ökar, vilket i förlängningen innebär ett ökat hot mot demokratin.

Brister i verksamheters säkerhetsskydd i kombination med att främmande makt ökande kunskap och förmåga kan resultera i att känsliga verksamheter saboteras eller att skyddade uppgifter röjs.

Det globala säkerhetsläget präglas åter av instabilitet och oro och det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa har försämrats. Planeringen för totalförsvaret har därför återupptagits och i riksdagens inriktning för totalförsvaret åren 2021-2025 betonas vikten av att stärka det civila försvaret. Det här påverkar planeringen för höjd beredskap i kommuner och regioner. I Norrköpings kommun innebär det arbete med att ta fram kommunens krigsorganisation, förstärkning av säkerhetsskyddet och att det genomförs kunskapshöjande åtgärder.

Planeringen för totalförsvaret avspeglas i satsningar i statsbudgeten med en miljard kronor 2021 och med fem miljarder totalt under de kommande tre åren. Satsningen stärker även kommunernas arbete med civilt försvar.

Ny lag stärker kommunens roll

En ny lag om kommuners och regioners beredskap föreslås ersätta lagen från 2006 om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser. Förslaget innebär att flera av de nuvarande uppgifterna för kommuner och regioner förtydligas och utökas. Exempelvis gäller det arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser, rapportering och kommunernas geografiska områdesansvar.

Den föreslagna nya lagen innebär också att kommunen ska beakta totalförsvarets krav och att förberedelser ska genomföras i samverkan med berörda statliga myndigheter och med andra kommuner och regioner.