Hur många barn som föds beror dels på antal kvinnor i fruktsam ålder och dels på fruktsamhetstalen eller summerad fruktsamhet, det vill säga hur många barn som en kvinna i genomsnitt föder. Fruktsamhetstalen har varierat mycket mellan åren, vilket kan ses i diagrammet nedan.

Diagram: Summerad fruktsamhet i Norrköping och riket 1987-2020

För att en befolkning ska reproducera sig av egen kraft behöver fruktsamhetstalet vara cirka 2,1, vilket representeras av den blå linjen i diagrammet. Att det är mer än 2 beror på att det finns en viss dödlighet innan uppnådd vuxen ålder. I Norrköping var fruktsamhetstalet år 2020 endast 1,6. Det har bara varit över 2,1 ett år under den studerade perioden, nämligen år 1990 då det var 2,2. Som framgår av diagrammet så följer utvecklingen i Norrköping den i riket.

Varför så låga fruktsamhetstal?

I oroliga tider, särskilt när det är skakigt i ekonomin och på arbetsmarknaden, brukar fruktsamhetstalen gå ned. Men fruktsamhetstalen började sjunka redan när det fortfarande var högkonjunktur. Då diskuterades varför det föddes så få barn ville man helt enkelt inte ha så många bar som tidigare eller handlade det om ett uppskjutet barnafödande?

Nu är det lätt att tänka att den sviktande konjunkturen, som dessutom påverkades av Coronapandemin, kan ses som en förklaring till låga fruktsamhetstal. Själva sjukdomen i sig väcker ju också oro. Men frågan om det kan handla om ett uppskjutet barnafödande kvarstår.

Sverige i toppen

Sverige hör till de länder som har flest födda barn per kvinna. Generellt sett är barnafödandet lägre i södra Europa än i Norden. Förklaringen till det inte enbart fråga om konjunkturer utan även om hur samhället är uppbyggt. En orsak som ofta nämns är att barnomsorg och föräldraförsäkring är sämre utbyggd i södra Europa, vilket gör att många tvingas välja mellan att göra karriär eller få barn.

Malta lägst och Frankrike högst

År 2019 hade Malta det lägsta barnafödandet inom EU på 1,1 barn per kvinna. Spanien hade näst lägst med 1,2 och Italien låg på 1,3 barn per kvinna.

Frankrike är ett undantag. Där har barnafödandet varit bland de högre i Europa varje år under 2000-talet, även om det har sjunkit på senare år. År 2019 låg siffran på 1,9 barn per kvinna, vilket alltså var högre än Sverige som år 2019 hade ett fruktsamhetstal på 1,7 barn per kvinna. En förklaring till det är att familjepolitiken i Frankrike är lik den som finns i de nordiska länderna.

Förutom Frankrike, som låg högst, var det enbart Rumänien och Island som år 2019 hade ett högre fruktsamhetstal än Sverige inom EU och Norden.

Tänk om det är ett uppskjutet barnafödande i Norrköping?

Befolkningsprognosen på fem år, som gjordes 2021 för Norrköping, och utblicken ytterligare fem år framåt visar att det inte förväntas födas så väldigt många barn den närmaste perioden. Det är det man utgår från när man tittar på antalet barn i åldern 1-5 år i planering av till exempel förskola. Men vi har historiskt sett att fruktsamhetstalen kan svänga snabbt, den kraftiga ökningen till 2,2 barn per kvinna år 1990 kom väldigt plötsligt. Och de många barn som föddes kring 1990 är nu i den åldern att en stor andel överväger att skaffa sitt första barn.

Samtidigt som vi planerar efter befolkningsprognosen, som också stämmer väl med Statistiska centralbyråns antaganden för riket, behöver vi också tänka oss att det skulle kunna bli snabba förändringar genom att diskutera olika scenarion. Ur ett planeringsperspektiv är det också ett bekymmer att det tar mycket kortare tid att producera ett förskolebarn än var det tar att bygga en förskola eller utbilda en förskollärare.

Diagrammet nedan visar utvecklingen av antalet barn i förskoleålder tillsammans med befolkningsprognos och ett extremt scenario för utvecklingen av åldersgruppen. Scenariot bygger på att fruktsamhetstalen skulle ändra sig så snabbt och på samma sätt som de gjorde inför extremåret 1990.

Diagram: Folkmängd i Norrköping 1-5 år, faktiskt antal, prognos och extremt scenario

Det extrema scenariot i diagrammet visar att om det skulle infalla blev det mer än 1000 fler förskolebarn om några år än vad prognosen visar. Med nuvarande avdelningsstorlekar och personaltäthet skulle det innebära ett 80-tal ytterligare förskoleavdelningar än vad det planeras för utifrån prognosen och cirka 200 fler medarbetare i förskolan.