I samband med Coronapandemin utvecklades den digitala kompetensen snabbt. Av nödvändighet fick många lära sig att arbeta på distans och att ha digitala möten på arbetsplatsen. Men utvecklingen gäller även sådana som är aktiva i föreningslivet, personer som har börjat göra sina ärenden och inköp via internet och som tar del av kulturupplevelser via nätet. Inte minst är det de äldre i samhället som är nytillkomna när det gäller de digitala tjänsterna.
I yrkeslivet anser många att distansarbete är det nya normala. Men det är långt ifrån alla yrken där det fungerar att arbeta på distans. De som arbetar med vård, manuell service och hantverkare är exempel på personer som måste vara på sin arbetsplats för att kunna utföra arbetsuppgifterna.
Det är troligt att distansarbete förblir vanligt även efter pandemin, åtminstone att det blir en större flexibilitet kring var man arbetar. Det kan i sin tur påverka i vilken utsträckning som det behövs kontorsytor och hur arbetsplatserna utformas.
Digital teknik i vård och omsorg
Även inom vård och omsorg finns det vissa områden där det är möjligt att använda digital teknik. Den statliga utredningen Framtidens teknik i omsorgens tjänst från 2020 har sett över och föreslagit åtgärder som kan främja införandet av välfärdsteknik. Bland annat föreslås ändringar i lagstiftning som definierar att välfärdsteknik får användas i äldreomsorgen och på vilket sätt den får användas. Det föreslås även ändringar i lagstiftning som reglerar hantering av beslut när brukaren själv har nedsatt beslutsförmåga. Utredningens förslag kan komma att påverka förutsättningarna för införande av välfärdsteknik såsom digital tillsyn och GPS-larm i Norrköpings kommun. Det är på gång upphandlingar av larmmottagning, digital tillsyn, digitala nyckelskåp och digital nyckelöppning.
Distansundervisning
När Coronapandemin bröt ut ställdes undervisningen för vuxna och gymnasieelever snabbt om till distansundervisning. Med en stor kraftansträngning gick det förvånansvärt bra med omställningen. De som hade svårast med det nya sättet att lära var studerande som både hade liten digital erfarenhet och låga språkkunskaper, till exempel SFI-elever.
Digitala lärverktyg finns sedan flera år för de äldre eleverna och det var en av förutsättningarna för att övergång till distansundervisning skulle fungera. Nu ska lärverktyg i form av läsplattor erbjudas till elever i lägre årskurser och till förskolebarn, antingen som ett personligt verktyg eller genom att respektive enhet får tillgång till fler än idag. Under år 2021 planeras behovet av digitala verktyg för förskolepersonal tillgodoses, vilka hittills inte har erbjudits samma tillgång till verktyg som grundskolans och gymnasieskolans personal.
I framtiden kommer digitalisering i undervisningen å ena sidan att kräva ytterligare resurser i form av teknisk utrustning, personalförstärkning och kompetensutveckling. Å andra sidan ger digitaliseringen effektiviseringsmöjligheter och en utbildningsverksamhet som hänger med i samhällets utveckling. Man ges förutsättningar att arbeta innovativt där naturliga inslag kan bli distansarbete, fjärr- och distansundervisning och inspelad undervisning.
Digitalisering i samhällsbyggnadsprocessen
Boverket har fått ett uppdrag om att alla nya detaljplaner som tas fram från och med 2022 ska vara digitala. Det innebär även att innehållet ska vara enhetligt vilket gör det enklare att arbeta med detaljplaner över administrativa gränser. Ett liknande arbete initieras även för region- och översiktsplaner. Parallellt med detta pågår ett arbete med att utreda hur all information inom samhällsbyggnadsprocessen ska tillgängliggöras för både handläggare och externa intressenter. Det kommer att ställas stora krav på kommunen att successivt anpassa arbetssätt och information till de nya reglerna.
Tempot och kraven på snabbare leveranser ökar inom samhällsbyggnadsprocessen. Det behövs effektiva och säkra metoder för exempelvis insamling av data bland annat genom att använda drönare och marklaser. Det som brukar kallas för ”den smarta staden” börjar nu utvecklas, där ofta befintliga system kan kopplas samman och ge data som underlag för beslut och snabb online-information till företagare och invånare. I de flesta fall spelar kartor en stor roll som informationsbärare.
Digitalt utanförskap
Om den digitala utvecklingen i samhället inte anpassas till alla invånare kan det medföra svårigheter exempelvis för den som inte själv har beslutsförmåga och som har en ställföreträdare, det vill säga god man eller förvaltare. Det kan skapa ett digitalt utanförskap, vilket överförmyndaren ser en tydlig utveckling av.
Det handlar både om äldre personer som inte kan hantera dagens teknik men även om unga vuxna med funktionsvariationer som till exempel inte förstår att ett bank-id är en värdehandling. Även om dessa personer sätts under ställföreträdarskap kan inte bank-id hanteras för den enskildas intressen eftersom de är personliga och inte får användas av någon annan.
