I utbildningsnämndens verksamheter finns idag allt fler barn och elever med särskilda behov. Det handlar dels om att barn överlever svåra sjukdomar som medför fysiska och psykiska funktionsvariationer och dels om barn med olika neuropsykiatriska funktionsvariationer. Organisationen behöver anpassas till det och det behövs utveckling av tillgängliga utbildningsmiljöer. Även samverkan mellan olika kommunala enheter behöver stärkas.

Det pågår en utredning inom utbildningskontoret om hur man bäst ska organisera verksamhet för barn och elever med behov av särskilt stöd eller extraordinärt särskilt stöd, som eventuellt kan komma att föreslå att det skapas så kallade resursskolor. Utredningsuppdraget kommer att redovisas under år 2021.

Grundsärskola och gymnasiesärskola är skolformer för elever som på grund av intellektuell funktionsnedsättning eller hjärnskada inte bedöms nå upp till kunskapskraven i grundskolan eller gymnasieskolan.

Under de senaste åren har antalet elever med stora medicinska behov ökat i grundsär- och gymnasiesärskolan, vilket ställer krav på medicinsk kompetens hos personal. Det är en ojämn fördelning av antal elever mellan läsåren, men antalet elever med flera funktionsvariationer ser ut att öka. Det medför ofta att fler medarbetare behövs kring en enskild elev och att det ställer ökade krav på personal när det gäller kompetens och bemanning.

Korttidstillsynsplatser är fullbelagda

Korttidstillsyn erbjuds elever med omfattande vård- och stödbehov från årskurs 7 och till dess att de slutar sina gymnasiestudier, vilket ofta är när de är 20 år men det förekommer att elever slutar sin gymnasieutbildning vid 23 års ålder. De här ungdomarna saknar förutsättningar för att ta del av den traditionella fritidsgårdsverksamheten och insatser som riktar sig till dem har en stark omvårdnadskaraktär.

Korttidsplatserna för ungdomar med stora vård- och stödbehov är fullbelagda och fler platser behöver skapas under de kommande åren. Det behövs helhetslösningar för de här ungdomarna som omfattas av insatser som erbjuds utifrån flera olika lagstiftningar och flera statliga, regionala och kommunala myndigheter. Man behöver undersöka förutsättningarna för att erbjuda insatserna utifrån ungdomens perspektiv, till exempel att lokalisera skola, korttidstillsyn och korttidsboende på samma plats eller i mycket nära anslutning till varandra. En sådan lösning skulle dels kunna förbättra för den enskilde och dels bli en mer effektiv lösning för samhället.