I den nationella kriminalpolitiska debatten pekas kommunernas socialtjänst ut som en av nyckelaktörerna som bör få utökade uppdrag att bekämpa gängkriminalitet. Det handlar om att socialtjänstens individ- och familjeomsorg ska bidra med mera av både tvångsåtgärder och tidiga brottsförebyggande insatser. Den här typen av förslag framgår bland annat av regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet som lanserades under 2019.

När politiska initiativ på nationell nivå ska implementeras i kommunerna ska den så kallade finansieringsprincipen tillämpas. Det innebär att kommunen inte ska behöva höja skatten eller prioritera om annan verksamhet för att finansiera nya statliga uppgifter. Här finns ändå en oro för att det kan innebära att uppdrag till kommunerna för att motverka gängkriminalitet kan bli underfinansierade.

Som ett resultat av ett nämndinitiativ fick socialkontoret hösten 2020 i uppdrag att utreda möjligheterna att utveckla det uppsökande sociala arbetet som riktar sig till ungdomar i kommunens utsatta områden. Utredningen ska presentera ett förslag till nämnden under första halvåret 2021. Om det skapas verksamhet med uppsökande socialt arbete så kan det bli ett sätt att förhindra brottslighet bland kommunens ungdomar.

Lagstiftning påverkar arbetsuppgifter

Barnkonventionen är svensk lag sedan den 1 januari 2020. Socialkontoret har genomfört en kartläggning för att se vilka behov som finns av utvecklingsarbetet för att implementera den nya lagstiftningen i verksamheterna. Kartläggningen har visat att det återstår förbättringsarbete innan kontoret lever upp till barnkonventionens krav, vilket kommer att kräva arbetsinsatser.

För att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck infördes sommaren 2020 nya regler om utreseförbud i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Utreseförbud ska skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas.

I början av år 2021 infördes den nya påföljden ungdomsövervakning för unga från 15 års ålder som har begått brott. Ungdomsövervakning innebär en nära samverkan mellan frivården och socialtjänsten i den dömdes hemkommun.

Det finns också förslag framtagna till bestämmelser som syftar till att stärka rättigheterna för barn i skyddat boende. En översyn av socialtjänstlagen presenterades hösten 2020 i den statliga utredningen Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47). Där finns exempelvis förslag om att socialtjänsten ska delta mer i samhällsplaneringen och arbeta mer med ett förebyggande perspektiv.

De förslag som är lagda, tillsammans med de redan beslutade lagarna, innebär att det skapas nya arbetsuppgifter inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.

Ökad folkmängd innebär fler insatser

Befolkningsökningen i Norrköping har inneburit ett ökat behov av sociala insatser. Prognosen visar på en fortsatt befolkningstillväxt, men i en lägre ökningstakt än de senaste åren. En stor del av socialkontorets verksamhet riktar sig till barn och unga upp till 18 år. Under den närmaste tioårsperioden väntas den gruppen norrköpingsbor öka med omkring 4 procent.

Svårt med personalförsörjningen

Det är en relativt hög personalomsättning inom socialkontorets myndighetsutövande delar. Det innebär bland annat att delar av de erfarna medarbetarnas tid behöver användas till att introducera nyanställda. De delar av kontoret som utför olika insatser märker av svårigheter att rekrytera den kompetens som krävs för att genomföra mer insatser på hemmaplan istället för att köpa extern vård.

Svårigheter med personalförsörjningen beror åtminstone delvis på en god arbetsmarknad för de yrkesgrupper som socialkontoret är beroende av. Arbetsförmedlingens prognoser tyder på att det kommer att vara en fortsatt god arbetsmarknad även de närmaste åren för socialsekreterare, behandlingsassistenter och socialpedagoger. Den huvudsakliga förklaringen till det är att en fortsatt växande befolkning och nya arbetsuppgifter medför en ökad efterfrågan på tjänster inom det sociala området.