Den traditionella starka föreningsformen i Sverige utmanas nu alltmer av mer löst sammansatta strukturer som skapas för ett enstaka projekt, eller en enskild sakfråga.

Inom föreningslivet är trenden att det är den äldre generation som bär majoriteten av föreningarnas förtroendeuppdrag. Processer som leder till att fler ungdomar engagerar sig i föreningslivet kommer att behöva prioriteras.

Under pandemin har den digitala mötesformen utvecklas alltmer och kompletterar det fysiska mötet. Det innebär både begränsningar för grupper med låg digital komptens men också ökade möjligheter för fler människor att ta del av föreningslivet.

Det finns en ökande efterfrågan hos medborgaren att vara medskapande och få ett större inflytande i sitt fritidsliv. De kommunala verksamheterna behöver bidra till detta genom att stärka möjligheterna för individer till kreativt skapande, ta tillvara människors nyfikenhet och skaparlust samt tillgängliggöra för platser och kreativa miljöer.

Filterbubblor leder till odemokratiska åsiktsbildningar

Pandemin har medverkat till att många blivit isolerade. Människor har inte kunnat träffas och många intryck och kontakter har skett där en skärm funnits emellan individer. I detta klimat odlas slutna system, så kallade filterbubblor. I dessa gror segregation och inskränkthet väldigt lätt och därmed odemokratiska åsiktsbildningar och som i vissa fall yttrar sig i handlingar. Bristen på demokratiska mötesplatser under pandemin behöver hämtas hem. Detta för att samhället ska vara en trygg, kreativ och tillåtande plats där alla kan känna tillhörighet, samhörighet och respekt.

Konsekvenser för Norrköpings kommun

Inom kultur- och fritidsområdet är det viktigt att kommunen arbetar för att:

• Ta tillvara ungdomars engagemang
• Skapa möjligheter till medskapande och inflytande
• Tillgängliggöra demokratiska mötesplatser