Barnafödandet har varit på en relativt låg nivå i Norrköping och riket under senaste åren. Nu väntas en mindre ökning av antalet födda barn.
Barnafödandet varierar mellan åren
Hur många barn som föds beror dels på antal kvinnor i fruktsam ålder och dels på fruktsamhetstalen eller summerad fruktsamhet, det vill säga hur många barn som en kvinna i genomsnitt föder. Fruktsamhetstalen har varierat mycket mellan åren, vilket kan ses i diagrammet nedan.
För att en befolkning ska reproducera sig av egen kraft behöver fruktsamhetstalet vara cirka 2,1. Att det är mer än 2 beror på att det finns en viss dödlighet innan uppnådd vuxen ålder. I Norrköping var fruktsamhetstalet år 2021 endast 1,7. Det har bara varit över 2,1 ett år under den studerade perioden, nämligen år 1990 då det var 2,2. Som framgår av diagrammet så följer utvecklingen i Norrköping den i riket.
Varför förändras fruktsamhetstalen?
I oroliga tider, särskilt när det är skakigt i ekonomin och på arbetsmarknaden, brukar fruktsamhetstalen gå ned. Händelser som coronapandemin och kriget i Ukraina kan påverka viljan att skaffa barn. Men fruktsamhetstalen började sjunka redan när det fortfarande var högkonjunktur, innan coronapandemin. Statistiken visar att det varit en nedgång i andelen som fött barn men visar inte varför så har skett. Man kan diskutera varför det föddes så få barn, ville man helt enkelt inte ha så många barn som tidigare eller handlade det om ett uppskjutet barnafödande?
Hur tror vi att det kommer att se ut i Norrköping kommande år?
Fruktsamhetstalet ökade något under 2021 till 1,7 och förväntas fortsätta öka något kommande år enligt antagandena i kommunens prognos. Omkring år 1990 föddes många barn och de är nu i så kallade barnafödande ålder. Hittills har dessa inte fött barn i så hög utsträckning (därav det relativt låga fruktsamhetstalet) och antagandet om ökat fruktsamhetstal bygger på att barnafödandet har varit uppskjutet – inte att man har avstått från att föda barn över huvud taget.
Tittar man bakåt i tiden så kan man se hur barnafödandet har skjutits upp i allt högre åldrar. Det räcker med att gå 10 år bakåt i tiden för att se en förändring i moderns ålder vid barnets födelse.
Nedanstående diagram visar fruktsamhettalet per moderns ålder för ett genomsnitt åren 2012-2016 respektive ett genomsnitt för åren 2017-2021.
Mödrarnas ålderskurva har förskjutits till höger över tid, det vill säga man föder barn senare i livet. Bland de äldre mödrarna, 33 år och äldre är det inga större förändringar utan det är bland de yngre mammorna förändringen har skett.
I genomsnitt för åren 2012-2016 var den vanligaste att föda barn när man var 30 år. Under följande femårsperiod, 2017-20121, var medelåldern 32 år.
Då denna utveckling verkar fortsätta så kan vi förvänta oss en ökning av antalet födda barn kommande år på grund av att fler bland det stora antalet födda kring 1990 väljer att föda barn.
