När nya skolor och förskolor planeras utgör befolkningsprognos, detaljplaner och tillgång till mark viktiga faktorer. Tidsaspekten är en utmaning i planeringsprocessen där det kan dröja över tio år från initial analys och planering till inflyttning.

De fristående skolornas etablering och verksamhet innebär för kommunen ytterligare en oförutsägbar faktor i planeringen av det kommunala skolväsendet. Nya fristående skolor och utökningen av platser vid redan befintliga skolor påverkar lokalbehovet för kommunala förskolor och skolor. Exempelvis kan elevflöden och platsbehov förändras med kort varsel. Även det fria skolvalet där elever kan välja andra skolor än sin närmsta kommunal skola gör planeringen svårare över tid.

På längre sikt ökar antalet barn i förskoleålder, vilket också påverkar lokalbehovet. Tillgången till förskoleplatser varierar inom kommunens stadsdelar samt över ett kalenderår. Det är stora skillnader i antalet barn i förskolans verksamhet under vårterminen respektive höstterminen. Skillnaden beror främst på att stora grupper av barn påbörjar förskoleklass under höstterminen. Skillnaden i antalet barn i förskola mellan vår- och hösttermin är omkring 450 barn.

Kommunens utbildningskontor ser över möjligheten att ersätta mindre förskolor mot större enheter. Detta bland annat för att stärka den pedagogiska kvaliteten. Utbildningskontoret ser även över möjligheten att genomföra större etableringar när befintliga förskolors renoveringsbehov är så stora att rivning och återuppbyggnad krävs.

Grund- och grundsärskolans lokalbehov

Under de senaste åren har antalet grundskole- och gymnasieelever som valt fristående verksamhet blivit fler. Den kommunala skolan behöver trots detta ha beredskap om trenden ändras och fler söker sig till kommunal verksamhet. Antalet sökande mellan olika kommunala skolor skiljer sig även åt. Vissa skolor och enheter kan betraktas som välfyllda, hos andra är det en utmaning att fylla platserna. Skolornas kapacitet är också en viktig faktor i arbetet med att fördela skolplatser inför det årliga skolvalet.

Frågan om skollokalernas utformning är aktuell. Utformningen av skolorna behöver ta hänsyn till aspekter som flöden och trängsel i lokalerna, tillgänglighetsanpassningar, arbetsrum samt säkerhet.

Många av grund- och grundsärskolans lokaler är i behov av renovering, där rivning krävs i vissa fall. Detta innebär att vid nybyggnation och renovering ökar lokalkostnaderna till följd av ökade kostnader för kapital kopplat till investeringen.

Det ökande elevantalet i grundsärskolan tillgodoses med nybyggnation. Eleverna inom grundsärskolan ökar i antal och har större omsorgsbehov, vilket innebär att lokalerna behöver anpassas.

Gymnasie- och gymnasiesärskolans lokalbehov

Även inom gymnasieskolan har antalet elever som väljer fristående verksamhet istället för kommunal verksamhet blivit fler. Detta påverkar förutsättningarna för lokalplaneringen. Flera av de kommunala gymnasieskolorna är idag välfyllda och några har utrymme att växa sett till elevantal. Dock behöver utrymme tillskapas i befintliga gymnasieskolor för att introduktionsprogrammen ska kunna bedrivas integrerat med andra utbildningar.

Gymnasiesärskolan ökar i elevantal och med ett ökat omsorgsbehov, något som kräver mer lokalyta och anpassade lokaler.

Konsekvenser för Norrköpings kommun

Den svårplanerade processen omkring skolornas lokalbehov innebär flera utmaningar och konsekvenser för kommunen.

På kort sikt kan utmaningarna föra med sig följande konsekvenser för Norrköpings kommun

• Oförutsägbarhet i den kortsiktiga planeringen av det kommunala skolväsendet
• Oförutsägbarheten innebär utmaningar att dimensionera personalgrupper vid terminsstart. Utmaningar vad gäller kompetensförsörjning.
• Oförutsägbarhet innebär utmaningar vid fördelning av budgetmedel
• Risk för brist på lokaler

På lång sikt kan utmaningarna föra med sig följande konsekvenser för Norrköpings kommun

• Oförutsägbarhet i den långsiktiga planeringen av det kommunala skolväsendet
• Oförutsägbarhet för hur skolor ska dimensioneras och utformas i samband med nybyggnation
• Det blir svårare att planera den långsiktiga budgeten