Sveriges och Norrköpings befolkning mår generellt sett bra, men skillnaderna i hälsa mellan olika grupper ökar. Coronapandemin har också påverkat befolkningens hälsa på olika sätt, till exempel syns en ökning av psykiska ohälsa bland befolkningen.

Coronapandemin riskerar att ytterligare förstärka skillnader i hälsa mellan olika grupper

Sveriges befolkning har generellt sett en god hälsa och inom flera områden mår vi bättre och bättre. Till exempel ökar medellivslängden för de flesta grupper och dödligheten bland de vanligaste dödsorsakerna, så som cirkulationsorganens sjukdomar och cancer, minskar.

 

Däremot ökar skillnader i hälsa mellan olika grupper. Coronapandemin har en påverkan på folkhälsans utveckling och riskerar att grupper i redan utsatta sociala och ekonomiska situationer drabbas i högre grad än andra. Det finns därmed en risk att skillnader i hälsa ökar i spåren av pandemin. Till exempel har äldre, män och personer födda utanför Europa varit överrepresenterade i allvarlig sjukdom och död till följs av coronapandemin.

Psykisk ohälsa ökar framförallt bland unga och äldre

Framförallt lyfts ökad psykisk ohälsa som en följd av pandemin. Folkhälsomyndigheten nämner särskilt unga och äldre som grupper i befolkningen där den psykiska hälsan påverkats, och kommer påverkas, mest av coronapandemin. Det finns även ett jämställdhetsperspektiv där kvinnor, och framförallt unga kvinnor, i högre utsträckning uppger psykisk ohälsa som följd av pandemin.

 

Coronapandemins negativa påverkan på den ekonomiska jämställdheten

I Sverige är det övergripande målet för jämställdhetspolitiken att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 2 handlar om ekonomisk jämställdhet och innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

 

Jämställdhetsmyndigheten har på regeringens uppdrag genomfört en kunskapssammanställning om hur covid-19 har påverkat den ekonomiska jämställdheten. Utifrån kunskapssammanställningen drar Jämställdhetsmyndigheten slutsatsen att pandemin har haft en negativ påverkan på den ekonomiska jämställdheten. Kunskapssammanställningen lyfter bland annat upp följande:

 

  • Under pandemin har inkomsterna sjunkit mer för kvinnor än för män, och mest för kvinnorna med lägst inkomster.
  • De som var arbetslösa redan innan pandemin, och framförallt utrikes födda kvinnor, väntas befinna sig i en svår situation på arbetsmarknaden.
  • Pandemin visar att de kvinnodominerande yrkena inom vård och omsorg påverkats av underbemanning och brister i arbetsmiljön.

I Norrköpings kommun används jämställdhetsintegrering som strategi för att öka jämställdheten. Det innebär att jämställdhetsperspektivet finns med i kommunens alla verksamhetsområden och inkluderas i kommunens styrning och ledning. Från beslutsfattande till planering, utförande och uppföljning av kommunens verksamheter.

 

Personer med funktionsnedsättning har varit mer isolerade än andra under coronapandemin

Under coronapandemin har personer med funktionsnedsättning i många fall tillhört riskgrupper för allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19. Andelen ensamhushåll är större bland personer med funktionsnedsättning än hos befolkningen i stort. Att tillhöra riskgrupp coh dessutom leva själv har ökat risken för isolering under pandemin.

 

Jämfört med övriga befolkningen upplever personer med funktionsnedsättning i högre grad att de är ensamma och saknar familj och nära vänner. Bland personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism är även den psykiska ohälsan högre än i den övriga befolkningen.

 

Coronapandemin har varit extra kännbar för denna målgrupp, som ofta har sämre hälsa och förutsättningar att vara delaktig i samhället.

 

Ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har i uppdrag av regeringen att samordna arbetet med att ta fram underlag till en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Uppdraget genomförs tillsammans med 23 andra myndigheter och i samråd med andra aktörer. Anledningen är att den nationella strategin för psykisk hälsa har löpt ut och det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention från 2008 har inte uppdaterats. Dessa två områden ska nu sammanföras på ett tydligare sätt i en gemensam nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Uppdraget kommer att slutredovisas i september 2023.


Ett samlat grepp på nationell nivå kan skapa goda förutsättningar för arbetet på lokal nivå. Just nu pågår ett arbete med att ta fram en kommunövergripande riktlinje för Norrköpings kommuns arbete med suicidprevention. Genom ökad samverkan och bättre kunskap skapas i förlängningen ett förbättrat stöd till målgruppen.

 

Konsekvenser för Norrköpings kommun

Norrköpingsbornas hälsa är viktig för Norrköping och Norrköpings kommuns utveckling. Norrköpings kommun finns till för alla norrköpingsbor och framförallt för grupper som är mer utsatta än andra. Redan idag syns volymökningar bland verksamheter inom individ- och familjeomsorg och överförmyndaren, men också bland verksamheter som finns till för barn och unga med särskilda behov. En ökad ohälsa bland norrköpingsborna har många konsekvenser för Norrköpings kommun, till exempel:

  • Ökade behov och högre krav på våra verksamheter som möter utsatta grupper