Brottslighet medför negativa konsekvenser både för enskilda individer och för samhället i stort. En kommande lagförändring ger kommuner lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete.

Samverkan en framgångsfaktor för att möta utmaningarna med brottligheten

Brottsutvecklingen i Sverige är komplex. Enligt brottsförebyggande rådet anmäldes 1,47 miljoner brott under 2021, vilket är en minskning jämfört med året innan. Stöld- och tillgreppsbrott och bedrägeribrott var de brottstyper som minskade mest, medan brott mot person var den brottstypen som ökade mest. Samtidigt pekas den grovt organiserade brottligheten ut som en stor samhällsutmaning i Sverige idag och regeringen har i sitt 34-punktsprogram förslag på åtgärder mot gängkriminaliteten.

 

För att minska brottsligheten och öka tryggheten krävs åtgärder som inte bara riktas mot brotten, utan också mot brottens orsaker. För att lyckas i det brottsförebyggande arbetet är samverkan mellan olika aktörer i samhället, framförallt polismyndigheten och kommunen, en avgörande framgångsfaktor.

Ny lag ger kommuner lagstadgat ansvar att arbeta brottförebyggande

Ett kommande lagförslag innebär att kommuner får lagstadgat ansvar att arbeta brottförebyggande. Om förslaget antas träder den nya lagen i kraft den 1 juli 2023.


Sveriges kommuner har redan idag en central roll i det lokala brotts­före­byg­gande arbetet. Att arbetet i framtiden kommer regleras via lag innebär i praktiken att kommuner inte kan prioritera bort arbetet till förmån till annan lagstadgad verksamhet.


Kommuners brottsförebyggande arbete innebär till exempel att löpande ta fram lägesbilder över brottligheten i kommunen, kartlägga och analysera orsaker till brottligheten samt ta fram åtgärdsplaner för hur kommunen ska minska brottligheten.

 

Höjda förväntningar på socialtjänstens roll i arbetet mot brottslighet

Det har under de senaste åren uppstått ökade förväntningar på individ- och familjeomsorgen i arbetet mot brottslighet. I den nationella kriminalpolitiska debatten pekas kommunernas socialtjänst ut som en av nyckelaktörerna som bör få utökade uppdrag i att bekämpa gängkriminalitet. Den typen av förslag framgår bland annat av regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet som lanserades under 2019.


Det finns en risk att dessa politiska initiativ på nationell nivå resulterar i underfinansierade nya uppdrag för kommunernas socialtjänst.


I Norrköping har kommunfullmäktige beslutat att avsätta pengar för avhopparverksamhet för vuxna och för att förstärka det uppsökande arbetet för att motverka att unga söker sig till kriminella gäng.

 

Konsekvenser för Norrköpings kommun

Att kommuner får utökat ansvar för brottsförebyggande arbete har konsekvenser för Norrköpings kommun både på kort och på lång sikt.

 

På kort sikt

  • Behov av hållbar organisation för kommunens brottsförebyggande arbete
  • Behov av kompetens inom brottsförebyggande arbete för att möta de nya lagkraven

På lång sikt

  • En mer sammanhållen bild av det brottsförebyggande arbetet på lokal nivå
  • En beredskap för att snabbare kunna hantera brottlighet på lokal nivå