Skolverksamheten styrs till stora delar av lagar och regler. Kontinuerligt pågår också utredningar som berör regelverken. Utredningarna är många gånger initierade av Regeringen. Beslutade eller kommande förändringar i regelverken påverkar utbildningsverksamhetens planering på olika sätt och i varierande grad.

I denna text redovisas förändringar i regelverk som nyligen eller inom kort kommer att träda i kraft och som förväntas ha betydelse för skolverksamheten. Även några pågående utredningar och förarbeten som kan leda till förändrade regelverk presenteras.

Ändrade läroplaner och kursplaner i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan börjar gälla höstterminen 2022. Inför detta behöver skolorna arbeta med att implementera de ändrade styrdokumenten.

Ändringarna finns i alla kursplaner på grundskolenivå. Det har också kommit nya formuleringar om sexualitet, samtycke och relationer och annat värdegrundsarbete i läroplanernas inledande delar. Ändringarna i läroplanens inledande delar gäller också förskoleklass och fritidshem. För lärare som sätter betyg införs i skollagen en ny princip för betygssättning.

De ändrade kursplanerna ska vara ett bättre arbetsverktyg för lärarna. Undervisningsämnets syfte och centrala innehåll har fått ett tydligare fokus. Betygskriterierna och kriterierna för bedömning ska bli ett bättre stöd när lärarna skriver omdömen och sätter betyg. Genom detta ska en högre kvalitet och likvärdighet i undervisningen nås och eleverna ska få mer tillförlitliga och rättvisande betyg.

Kommande krav på lärarbehörighet i grundsärskola och gymnasiesärskola skapar rekryteringsbehov

År 2028 införs krav på behörighet för att undervisa i grundsärskola och gymnasiesärskola. Idag får lärare som anställdes före den 1 juli 2011 ansvara för undervisning och betygssättning i grundsärskolan, gymnasiesärskolan, specialskolan och särskild utbildning för vuxna även om de inte har legitimation. Detta upphör den 30 juni 2028, vilket innebär att skolan måste säkerställa att legitimerade lärare finns i dessa skolformer.

Idag råder stor brist på lärare som är behöriga att undervisa i grundsär- och gymnasiesärskolan, där det utöver lärarexamen krävs speciallärarexamen. Skolverkets personalstatistik visar att andelen lärare med legitimation och behörighet är låg i Norrköpings kommuns grundsärskolor. Behörigheten är idag 2,1 procent.

Utredning om en tioårig grundskola

Regeringen tillsatte 2020 en utredning om hur en tioårig grundskola kan införas genom att förskoleklassen görs om till årskurs ett. Den färdiga utredningen presenterades 2021 och innehöll förslag om att förskoleklassen ska upphöra som egen skolform och att grundskolan och motsvarande skolformer ska utökas med ett år genom en ny första årskurs. Därmed skulle grundskolan bli tioårig, grundsärskolan tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Utredningens förslag har sänts på remiss.

Nationella prov ska bli digitala

Regeringen beslutade 2017 att de nationella proven ska bli digitala. Införandet kommer att ske successivt med start år 2024 och beröra tusentals skolor och hundratusentals elever i Sverige. Alla skolor kommer att behöva ha nödvändig teknik och digital kompetens för att kunna genomföra proven digitalt.

Syftet med digitaliseringen är att öka likvärdighet vid bedömning av nationella prov genom bland annat fler automaträttade uppgifter. Tillgängligheten ökar samtidigt som hanteringen av proven bli enklare med mindre arbetstid för bedömning och resultathantering. Vidare medför förändringen ökad användbarhet och tillgänglighet för elever med funktionsnedsättning, automatisk inrapportering av provresultat samt en papperslös distribution.

Det är skolverket som arbetar med uppdraget att digitalisera proven. För närvarande pågår försöksverksamhet på 100 skolor i landet.

Förutsättningar för statligt huvudmannaskap för skolan utreds

I december 2020 gav regeringen uppdrag till särskilt utredare att ta fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan. Utredningen, som ska redovisas senast den 31 maj 2022, ska omfatta samtliga skolformer utom förskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Utredningen ska bland annat föreslå hur staten kan ta över arbetsgivarskapet för lärare och skolledare och eventuellt övriga yrkesgrupper i de skolor som i dag drivs av offentliga huvudmän. Utredningen ska även föreslå hur staten kan ta över ansvaret för ledning av utbildningen och den dagliga driften i de skolor som i dag drivs av offentliga huvudmän.

Utredningsuppdraget bygger på en punkt i januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. I punkten anges att det ska tas fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan.

Förslag om att öka deltagandet i förskolan innebär uppsökande verksamhet

Regeringen tog 2019 initiativ till utredning om fler barn i förskolan för bättre språkutveckling i svenska. Efter betänkande 2020 lämnade regeringen proposition i frågan i mars 2022. I propositionen föreslås att varje kommun ska vara skyldig att genom uppsökande verksamhet ta kontakt med vårdnadshavare till de barn som inte har en plats i förskolan och informera om förskolans syfte och barnets rätt till förskola. Den första kontakten ska tas inför hösten det år barnet fyller tre år och om barnet inte börjar i förskolan, årligen inför varje höst och vår till och med våren det år barnet fyller sex år.

Vidare föreslås det bli obligatoriskt för kommunerna att erbjuda förskola till barn som har bott i Sverige kort tid eller som har vårdnadshavare som har bott i Sverige kort tid. Dessa barn ska tillhandahållas en förskoleplats även utan att vårdnadshavarna har anmält önskemål om det. Ett sådant erbjudande ska enligt propositionen ges från och med hösten det år barnet fyller tre år. Kommuner ska även sträva efter att erbjuda förskoleplats till andra barn som har behov av förskola för en bättre språkutveckling i svenska.

Konsekvenser för Norrköpings kommun

På kort sikt

• Beslutade lagförändringar som berör kommunens utbildningsverksamhet behöver implementeras i verksamheten
• Nya lagar och krav kan innebära ökade kostnader för kommunen
• Nya lagar och krav kan innebära ökade krav på personal med särskild kompetens och behörighet
• Ovisshet gällande vilka förslag på förändringar som blir beslutade och inte innebär utmaningar för planeringen

På lång sikt

• Flera av ovan nämnda utredningar kan få kraftig påverkan för kommunens utbildningsverksamhet, så som statligt huvudmannaskap för skolan samt tioårig grundskola
• Kommande krav på behörighet för lärare i grundsärskola och gymnasiesärskola innebär rekryteringsutmaningar