Lagstiftningen på vård- och omsorgsområdet förändras i takt med att samhällets förväntningar ökar. Det medför både svåra utmaningar och positiva förändringar för kommunens verksamheter.
Vården och omsorgen är en viktig politisk fråga, för såväl väljare som förtroendevalda, och det finns en tendens att efterfråga ökad statlig styrning inom området. Den vård och omsorg som bedrivs av kommuner är idag statligt reglerad via lagstiftning, styrd via statsbidrag och satt under statlig tillsyn via Inspektionen för vård och omsorg (IVO), för att nämna några exempel.
Flera nyheter inom äldreomsorgen
Regeringen har föreslagit att nya bestämmelser om krav på en fast omsorgskontakt i hemtjänsten träder i kraft den 1 juli 2022. Kravet ska gälla både privat och offentlig hemtjänst. Den fasta omsorgskontakten ska tillgodose den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, individanpassad omsorg och samordning när hemtjänstinsatser genomförs. Förslaget innebär även att det från den 1 juli 2023 ska krävas att den som utses till fast omsorgskontakt ska vara undersköterska. Exakt hur bestämmelserna kommer att se ut om de beslutas är inte klart.
En förändring som däremot redan är beslutad av riksdagen är att undersköterska ska bli en skyddad yrkestitel. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023 och innebär att bara den med en viss utbildning eller kompetens ska kunna kalla sig undersköterska. De medarbetare som har en tillsvidareanställning som undersköterska när de nya reglerna börjar gälla får använda titeln till juni 2033. Därefter behöver medarbetaren ha beviljats ett bevis för att få fortsätta att kalla sig undersköterska. Under samma period ska också den som har studerat enligt äldre bestämmelser kunna ansöka om och få ett bevis. Att yrkestiteln undersköterska blir skyddad innebär att arbetsuppgifter, ansvar och lön måste fastställas och differentieras efter kompetens. Den nya ansvars- och rollbeskrivningen för undersköterska måste tas fram i relation till andra yrkestitlar såsom vårdbiträde och specialistundersköterska.
Samtidigt som detta händer pågår en utredning med uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag. Syftet är att långsiktigt stärka förutsättningarna för äldreomsorgen och tydliggöra dess uppdrag och innehåll. Målet är bland annat att säkerställa tillgången till god hälso- och sjukvård och medicinsk kompetens inom äldreomsorgen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022.
Statens ansvar för personlig assistans kan öka
Även inom den lagstiftning som gäller personlig assistans är det förändringar på gång. Två propositioner förväntas överlämnas till riksdagen under våren, med förslag som stärker rätten till assistans för tillsyn och egenvård, ökar rättssäkerheten för barn och tydliggör ansvaret vid vård av personer med omfattande funktionsnedsättningar. Samtidigt pågår en utredning som ska göra en översyn av huvudmannaskapet för personlig assistans och bland annat utreda frågan om statligt huvudmannaskap.
Konsekvenser för Norrköpings kommun
De förändringar som föreslås och utreds på nationell nivå kan få konsekvenser för Norrköpings kommun både på kort och på lång sikt.
På kort sikt
- Om förslaget om fast kontakt i hemtjänsten genomförs kommer det leda till en förändring av arbetssätt inom hemtjänsten. Bland annat måste förändringen beaktas i förfrågningsunderlaget för hemtjänst LOV (lagen om valfrihetssystem). Dessutom måste tillgången till undersköterskor som kan utgöra fast kontakt säkerställas senast vid halvårsskiftet 2023.
- En klarlagd åtskillnad mellan olika yrkestitlar medför att organisationen behöver ses över så att utbildade undersköterskor fördelas på ett ändamålsenligt sätt i verksamheten. Kommunen behöver också låta outbildade medarbetare validera sina kunskaper och utbilda sig till undersköterska.
- När det gäller personlig assistans kan kommunens kostnader komma att minska i och med att en stärkt rätt till assistans medför att kostnader för vissa individer överförs från kommunen till staten.
På lång sikt
- Om staten på sikt tar över huvudmannaskapet för personlig assistans underlättas kommunens arbete med bland annat administration och finansiering.
- Kommunen måste hantera målkonflikten i att lagstiftningen ställer allt högre krav på kompetens hos medarbetare samtidigt som kompetensförsörjning är en stor utmaning på vård- och omsorgsområdet.
- Den kommande utredningen om äldreomsorgslag förväntas föreslå förändringar i kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård, vilket kan få omfattande konsekvenser för hur verksamheten ska bedrivas.
