Framtid i Norrköping

Framtid i Norrköping

 / Förslag till nytt system för asylprocessen

Förslag till nytt system för asylprocessen

jordglob

 

Under hösten 2015 kom många flyktingar till Europa och till Sverige, under perioden september-november sökte omkring 100 000 personer asyl i Sverige. Det krävde snabba och flexibla lösningar, men samtidigt startade ett arbete för att hitta bättre system för asylprocessen i framtiden.

Helhetsperspektiv i mottagandet

I november 2015 fick en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. En central utgångspunkt har varit ett helhetsperspektiv i mottagandet. Det nuvarande systemet utgår från var det finns tillgängliga bostäder, men man tar inte hänsyn till förutsättningar för etablering i samhället eller en jämn fördelning mellan landets kommuner. Dessutom nyttjar många asylsökande möjligheten att ha eget boende, vilket har förstärkt den ojämna fördelningen och många gånger har det bidragit till en socialt besvärlig situation som trångboddhet et cetera. Norrköping är en av kommunerna som har en stor andel som bor i eget boende.

Obligatoriska ankomstcenter

Utredningen har nu resulterat i ett antal förslag som kan komma att påverka Norrköping i framtiden om de genomförs. Bland annat föreslås att alla asylsökande ska tas emot i obligatoriska ankomstcenter, där även myndigheterna finns och där det ska ske en snabb och rättssäker prövningsprocess. Redan från början ligger fokus på att individen antingen ska etablera sig i Sverige eller att hen ska återvända till ett annat land. Tiden i centret ska nyttjas aktivt med kartläggning, hälsoundersökning och obligatorisk samhällsinformation.


Ankomstcenter föreslås vara stora anläggningar som lokaliseras till lämpliga större kommuner, till exempel sådana som har nära till internationell flygplats. Det står i utredningen att inrättandet av ankomstcenter bör ske i dialog med aktuella kommuner. Det framgår också att kommunerna bör erbjuda barnen skolgång inom en månad efter ankomst och bedriva annan verksamhet för barnen i ankomstcentren.


För asylsökande på ett ankomstcenter som får besked att de kan stanna i Sverige, föreslår utredningen att de ska erbjudas ett ordnat mottagande men också begränsa möjligheterna till eget boende, vilket ska ske genom social prövning.

 

Kan ge konsekvenser för Norrköping

Om utredarens huvudförslag går igenom och om ett ankomstcenter skulle förläggas till Norrköping kan det innebära fler arbetstillfällen till kommunen. Det skulle också innebära att det behövs medarbetare för barnens skolgång, vilket kan bli svårt att hitta. Det är redan svårt att rekrytera behöriga lärare, särskilt lärare med behörighet i svenska som andra språk.


Utredningens förslag om att begränsa rätten till eget boende är positivt för Norrköping eftersom det kan leda till en jämnare fördelning mellan kommuner. I Norrköping, som i många andra kommuner, råder bostadsbrist och det är en stor andel av de nyanlända som har eget boende, vilket lätt leder till trångboddhet och sociala problem.


I utredningen föreslås en generell översyn av den gode mannens roll och ansvar. Under förutsättning av att ensamkommande barn ska ingå i mottagandet vid ankomstcenter, att Norrköping får ett ankomstcenter och att nuvarande ordning med gode män bibehålls, måste kommunen skapa en bank av gode män i beredskap. Det innebär även att de barn som anvisas till en annan kommun behöver byta god man i samband med flytten.

 

Nytt ersättningssystem föreslås

Ett nytt ersättningssystem för statliga medel till kommuner föreslås av utredningen. Det ska nästan uteslutande bygga på schablonersättningar för boende och tidiga insatser för asylsökande, försörjningsstöd de första två åren och insatser för barn i ankomstcenter.

 

10 000 asylsökande första halvåret 2018

Även om inströmningen av asylsökande inte är på de extremt höga nivåer som 2015, då det totalt kom 163 000, så kommer det fortfarande personer till Sverige som behöver system för ordnat mottagande.


Under första halvåret 2018 kom det drygt 10 000 asylsökande till Sverige. Det är personer som skulle ha befunnit sig i ankomstcenter om utredarens förslag hade varit genomfört idag.


Under samma period, det vill säga första halvåret 2018, fick omkring 67 000 personer uppehållstillstånd i Sverige. Den största gruppen av dem, cirka 24 000 personer, var anknytningsfall, det vill säga att man flyttade till en familjemedlem i Sverige. Drygt 11 000 fanns i gruppen som hade egna asylskäl. Antalet som har anknytning som skäl kan även fortsättningsvis vara stort och för de här båda grupperna behövs ofta etableringsinsatser. Andra grupper, som de 22 000 första halvåret 2018 som fick uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl, eller studerande, 6 000 personer, har inte samma behov.

Dela artikeln

Visa artiklar inom olika ämnesområden

Kommunstyrelsens kontor,

Ekonomi- och styrningsavdelningen
Rådhuset, 601 81 Norrköping

Tel: 011- 15 00 00