Fler jobb, en god branschbredd, lite lågt nyföretagande och fler som pendlar. Det är en kort sammanfattning på jobbläget i Norrköping idag.

Det är en lång eftersläpning på uppgifterna om antal arbetstillfällen, så de senaste siffrorna är från år 2016. Då fanns det 65 034 jobb i Norrköping, en ökning med 2 055 jobb från året innan. Den största ökningen har varit i branscherna Offentlig förvaltning, Byggverksamhet och Utbildning, vilket avspeglar att vi blir fler norrköpingsbor som behöver offentliga tjänster och att det byggs mycket. Branschbredden är god, i Norrköping finns förvärvsarbetande i cirka 500 branscher. En stor branschbredd gör arbetsmarknaden något mindre sårbar, när man inte är kraftigt beroende av en speciell bransch.

För att få färskare uppgifter kan man istället titta på antalet arbetsställen i Statistiska centralbyråns företagsregister. Antalet arbetsställen har ökat något lite mellan april 2017 och samma månad 2018, men det går inte att göra någon direkt översättning till antalet jobb.

Enligt NyföretagarCentrum startades 739 nya företag i Norrköping under 2017, varav 534 var aktiebolag. Det är något färre än antalet nya företag 2016. Räknat per 1 000 invånare var nyföretagandet 5,2 företag, vilket är lägre än jämförbara kommuner. Men attityderna till företagande är mer positiva i Östergötland under senare år. I Tillväxtverkets Entreprenörskapsbarometer var andelen som helst vill vara företagare 37 procent år 2016 i Östergötlands län i åldern 18-70 år, medan andelen i riket var 31 procent.

Bland de förslag som Tillväxtverket lyfter för att underlätta företagande finns att utveckla utbildningen i entreprenörskap och företagande i högskole- och universitetsutbildningarna. Men även satsningar på yngre barn och ungdomar är viktiga för att visa på möjligheterna med företagande.

För grundskoleleverna finns Framtidsfrön som arbetar med ett entreprenöriellt förhållningssätt. För gymnasielever finns Ung Företagsamhet, där man får prova på att starta, driva av avsluta ett företag under ett läsår. Sommartid finns Ung Drive, där ungdomar kan ansöka om att få coachning och ett litet startkapital för att utveckla och testa en affärsidé under sommarlovet.

Pendlingen ökar

Pendlingen har fortsatt att öka de senaste åren. År 2016 pendlade totalt 13 150 personer in till Norrköping medan 12 380 norrköpingsbor pendlade till en annan kommun för att arbeta. Det finns alltså fler jobb i Norrköping än antalet norrköpingsbor som jobbar. Den största inpendlingen sker från Söderköping och Linköping och den största utpendlingen sker till Linköping och Finspång.

Rörligheten på arbetsmarknaden genom pendling förväntas fortsätta att öka. Specialiseringen inom olika yrken ökar, vilket gör att arbetsmarknaden behöver bli större för att man ska få nytta av sin specialisering och för att få en högre lön. Ökningstakten är beroende på hur lång tid man i framtiden behöver lägga på pendling och hur ofta man behöver åka till sin arbetsplats. Satsningar som Ostlänken, med tågpendling till Stockholm på under en timma, och utvecklingen mot digitaliserade lösningar som gör att det är lätt att arbeta hemifrån, kommer att öka pendlingen kraftigt i framtiden.

Tillväxt inom e-handel

Inom näringsgrenarna Handel respektive Transport och magasinering har Norrköping en hög andel arbetstillfällen, högre än riket totalt. Det här är alltså näringsgrenar som vi är beroende av och de kommer att förändras i framtiden.

Digitaliseringen och globaliseringen påverkar handeln. Handeln växer, men tillväxten sker inom e-handeln och en betydande del av den består av handel från utlandet. Konsekvensen blir färre fysiska butiker, färre anställda inom butik och prispress. Under de senaste sex åren har var tionde butik i sällanköpshandeln i Sverige tvingats stänga igen. Samtidigt ökar lagerhanteringen och varutransporterna.

Globaliseringen innebär inte enbart att privatpersoner genom e-handel handlar från utlandet. Partihandeln är redan en av de mest internationaliserade näringsgrenarna i Sverige med en stor andel utländskt ägda företag. Även inom detaljhandeln har internationella aktörer stora marknadsandelar som troligen kommer att öka framöver.

Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel har skapat ett scenario för år 2025 där e-handeln väntas utgöra mellan 20 och 30 procent av den svenska detaljhandeln och mellan 30 och 50 procent för sällanköpshandeln.