När nya förskolor och skolor planeras tas hänsyn till befolkningsprognoser, detaljplaner och tillgång till mark. Befolkningsprognoserna görs tio år framåt i tiden, men tidsspannet i lokalprocessen från idé till inflyttning kan vara längre än prognosperioden. Tiden är därmed den faktor som är svårast att förhålla sig till i planeringen.

Fristående skolhuvudmäns verksamhet i Norrköping är en annan faktor som inverkar i planeringen av lokaler för den kommunala verksamheten. Etableringen av nya eller utökade utbildningsplatser hos fristående skolhuvudmän har relation till lokalbehovet för kommunala förskolor och skolor. Till exempel kan ändringar i elevflöden och platsbehov ske med kort varsel. Även det fria skolvalet till förskoleklass och årskurs 7 påverkar den långsiktiga planeringen.

Tillgången till förskoleplatser varierar inom kommunens olika stadsdelar men även över ett kalenderår. Det är stora skillnader i antalet barn i förskolans verksamhet under vårterminen respektive höstterminen. Skillnaden beror främst på att stora grupper av barn påbörjar förskoleklass under höstterminen, och skillnaden i antalet barn i förskola mellan vår- och hösttermin är omkring 450 barn.

Kommunens utbildningskontor ser över möjligheten att ersätta mindre förskolor med större enheter. Detta i syfte att stärka den pedagogiska kvaliteten samt att uppnå ekonomiska effekter. Utbildningskontoret ser även över möjligheten att genomföra större etableringar när befintliga förskolors renoveringsbehov är så stora att rivning och återuppbyggnad krävs.

Grund- och gymnasieskolans lokalbehov

Under de senaste åren har antalet grundskole- och gymnasieelever som valt fristående verksamhet blivit fler. Den kommunala verksamheten behöver ha beredskap för möjligheten att utvecklingen ändrar karaktär och att fler elever söker sig till kommunala skolor.

Antalet sökande mellan olika kommunala skolor skiljer sig åt. Vissa skolor och enheter är välfyllda medan andra har utmaningar att fylla platserna. I dagsläget har två av gymnasieskolorna utrymme att växa. För att introduktionsprogrammen ska kunna bedrivas integrerat med andra utbildningar krävs att det framöver skapas utrymme i befintliga gymnasieskolor.

I takt med att undervisningen förändras behöver även skollokalers utformning och beskaffenhet utvecklas och anpassas. Detta är aktuellt inför nybyggnation men gäller även befintliga skolor. Även lokaler för fritidshemsverksamhet behöver utvecklas och anpassas.

Kommunens utbildningskontor ser över möjligheterna att dimensionera skolor som har förskoleklass upp till årskurs 6 att vara minst två paralleller och årskurs
7-9-skolor minst fyra paralleller. Detta i syfte att stärka den pedagogiska kvaliteten samt uppnå ekonomiska fördelar.

Lokalbehov för grund- och gymnasiesärskola samt korttidstillsyn

Antalet elever i grundsärskolan och gymnasiesärskolan ökar. Undervisningen och verksamheten kräver anpassade lokaler och eventuellt kommer nybyggnationer att behövas på sikt. Med ett ökat elevantal i grund- och gymnasiesärskolan ökar också antalet ungdomar med behov av korttidstillsyn. Genom att samlokalisera grundsärskolan årskurs 7-9 respektive gymnasiesärskolan med korttidstillsynen uppnås ett mer effektivt lokalanvändande. Dessutom ger detta möjligheter till samarbete mellan personalgrupper och en bättre heldagslösning för elevgrupperna.

Konsekvenser för Norrköpings kommun

Förändringarna som beskrivs ovan får konsekvenser för Norrköpings kommun både på kort och på lång sikt.

På kort sikt

• Oförutsägbarhet i den kortsiktiga planeringen av den kommunala skolverksamheten.
• Oförutsägbarhet innebär utmaningar att dimensionera skolor och personalgrupper.
• Oförutsägbarhet innebär utmaningar vid fördelning av budgetmedel.

På lång sikt

• Oförutsägbarhet i den långsiktiga planeringen av skollokaler.
• Utmaningar i arbetet att dimensionera och utforma skolor i samband med nybyggnation.
• Det blir svårare att planera den långsiktiga budgeten.