Den demografiska försörjningsbördan ökar i Sverige. Det innebär att andelen i yrkesverksam ålder minskar i förhållande till andelen unga och äldre. Eftersom det är i yngre och äldre åldrar som människor behöver mycket kommunal service i form av exempelvis förskola, skola och äldreomsorg innebär det dels att det är en förhållandevis liten grupp som i framtiden genom skatt på arbete ska stå för huvudparten av kostnaden för verksamheten. Dels blir det svårt att hitta tillräckligt många personer som ska genomföra jobbet, det vill säga arbeta som lärare, undersköterska och så vidare.

Den demografiska försörjningskvoten är summan av alla som är 19 år och yngre och 65 år och äldre delat med antalet 20-64-åringar. År 2017 var den 0,75 i Sverige. Det brukar uttolkas som att den i yrkesverksam ålder ska försörja sig själv och 0,75 person till. Det är en enkel men lite slarvig tolkning. Kostnader för utbildning av barn och unga bör snarast ses som en investering i samhällets framtid och pensionärerna har ju betalat in betydande summor under tiden de var yrkesverksamma.

Demografisk försörjningskvot i Sverige

Försörjningskvoten utvecklades mycket gynnsamt i Sverige fram till slutet av 00-talet. Då började den öka igen och 2017 var den uppe på samma nivå som den var år 1980, det vill säga 0,75. När man tittar framåt visar Statistiska centralbyråns beräkningar att den kommer att stiga kraftigt fram till omkring 2040, plana ut under några år, för att sedan öka kraftigt igen mot år 2060, då den förväntas ligga på omkring 0,92. Det här innebär att försörjningskvoten kommer att öka med ytterligare 0,17 från idag fram till 2060. Med den lite slarviga tolkningen skulle det alltså innebära att varje person i yrkesverksam ålder om ungefär 40 år ska försörja ytterligare 0,17 personer mot idag.

Den demografiska försörjningskvoten var år 2017 0,74 för Norrköping, det vill säga något lägre och därmed bättre än för riket som var 0,75. Enligt befolkningsprognosen kommer skillnaden mot riket att öka. År 2027 förväntas Norrköpings försörjningskvot bli 0,79 mot rikets 0,81 och år 2060 bli 0,85 i Norrköping mot 0,92 i riket.

När det gäller den framtida kommunala ekonomin är det i första hand utvecklingen på nationell nivå som påverkar, på grund av att de utjämningssystem som finns mellan kommunerna. Men för en växande kommun, som Norrköping är, blir investeringstrycket stort. Det gäller särskilt investeringar i infrastruktur och lokaler för kommunal verksamhet, i första hand för de yngre och de äldre.

När det gäller den framtida kompetensförsörjningen är den mer direkt kopplad till utvecklingen av den demografiska försörjningskvoten i en specifik kommun. Det är därför positivt att utvecklingen av den ligger något lägre för Norrköping än för riket. Men samtidigt betyder det bara att utvecklingen blir något lite mindre bekymmersam i Norrköping än i många andra kommuner när det gäller kompetensförsörjning.

Hur kan den demografiska försörjningskvoten förbättras?

Det finns fler olika sätt förbättra försörjningskvoten. När man beräknar kvoten utgår man från att alla i åldern 20-64 år arbetar och att ingen utanför det åldersintervallet gör det. Men här kan det bli förändringar i framtiden.

• Pensionsåldern är flexibel och ramarna för flexibiliteten kommer att höjas i framtiden. Idag är den lägsta åldern då man kan ta ut allmän pension 61 år. Den planeras att succesivt höjas till 64 år. Enligt lagen om anställningsskydd har man idag rätt att vara kvar på jobbet till 67 år. Den åldern planeras att succesivt höjas till 69 år.
• Ungdomar i Sverige börjar arbeta väldigt sent i livet jämfört med många andra länder och få börjar ett fast arbete så tidigt som i 20-årsåldern. Det här kan komma att ändras i framtiden.
• Även om det är högkonjunktur i Sverige för närvarande finns ändå en arbetslöshet. Den beror till stor del på en matchningsproblematik. Personer som är arbetslösa har inte rätt utbildning eller tillräckliga kunskaper i svenska för de jobb som finns. Här görs många utbildningssatsningar för att komma till rätta med detta, som kan innebära att arbetslösheten sjunker i framtiden.
• En stor andel av norrköpingsborna som är utrikes födda är i yrkesverksam ålder, vilket förbättrar den demografiska försörjningskvoten. Det ger Norrköping bättre möjligheter under förutsättning att de utrikes födda hittar jobb.

Åldersfördelning år 2017 för norrköpingsbor som är födda i Sverige respektive utlandet

• Många arbetar inte heltid. Genom att enbart erbjuda heltidstjänster blir det en norm om man inte på eget initiativ önskar att arbeta mindre.
• Genom att satsa på att skapa hälsosammare arbetsplatser kan sjukfrånvaron minska, vilket gör att antalet arbetade timmar ökar.
• Det pågår ständigt effektivisering av arbetet, bland annat genom att det införs digitala lösningar. När det är brist på arbetskraft med rätt kompetens blir drivkraften att effektivisera ännu större.