Kriget i Ukraina och EU:s massflyktingsdirektiv

När befolkningsprognoser för 2022 och framåt ska beräknas är den stora osäkerhetsfaktorn kriget i Ukraina som bröt ut under februari månad och vars framtida konsekvenser för bland annat befolkningsutvecklingen ännu är svåra att bedöma. Den 3 mars fattades beslut i EU om att för första gången aktivera det så kallade massflyktsdirektivet, vilket innebär att alla ukrainska medborgare eller varaktigt bosatta i Ukraina direkt har rätt till ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan behöva söka asyl. Detta innebär att det räcker för människor från Ukraina att registrera sig hos Migrationsverket för att få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, de kan sedan välja om de också vill söka asyl och har i så fall alltså uppehållstillstånd under tiden de är asylsökande.

Flyktingar från Ukraina kommer till Sverige och Norrköping

Ukraina är ett stort land med 44 miljoner invånare som ligger nära Sverige, vilket innebär att väldigt många kan komma att söka sig till Sverige och Norrköping. Fram till början av april hade över fyra miljoner ukrainare flytt landet enligt FN:s flyktingorgan och närmare 29 000 ukrainare hade sökt asyl eller skydd enligt massflyktsdirektivet i Sverige.

I början av april var 301 ukrainare som sökt skydd i Sverige bosatta i Norrköping och av dessa var 92 barn i grundskoleåldern. Hur många det kan bli framåt är svårt att göra en rimlig bedömning av, det beror både på hur många fler som totalt sett kommer att lämna Ukraina och hur många av dessa som kommer att ta sig till Sverige och Norrköping. Ännu svårare är det att bedöma hur många av dessa som är t ex barn i skolålder och därmed har rätt att gå i skola.

Den 11 mars publicerade Migrationsverket en bedömning om att 76 000 ukrainare kan fly till Sverige under mars - juni som ett huvudscenario (med ett lägre scenario om 27 000 och ett högre scenario om 212 000). Om antalet ukrainare som bosätter sig i Norrköping blir proportionerligt mot hur stor andel Norrköpings invånarantal utgör av hela Sverige skulle det innebära ca 1 060 som ett huvudscenario (380 som ett lägre scenario och närmare 3 000 som högre scenario).

I både Sverige och Norrköping bor det relativt få invånare med ukrainskt ursprung jämfört med många andra länder i Europa, Nord- och Sydamerika vilket är en faktor som kan påverka hur många ukrainare som söker sig hit. År 2021 var det 99 invånare i Norrköping som var födda i Ukraina, motsvarande siffra för hela Sverige var 12 900. Beroende på hur läget utvecklas kan det också komma ett ökat antal asylsökande från Ryssland och Belarus.

Massflyktingsdirektivet och folkbokföring

De ukrainare som enbart registreras som massflyktingar kommer inte att ha rätt att folkbokförda sig, för det krävs att de också söker asyl och sedan efter prövning beviljas uppehållstillstånd. Detta innebär att massflyktingar från Ukraina inte kommer att räknas in i officiell befolkningsstatistik eller befolkningsprognoser eftersom dessa avser folkbokförd befolkning. Ytterligare en osäkerhetsfaktor som tillkommer i befolkningsprognoserna är alltså att bedöma hur många som på sikt kan komma att söka asyl för att sedan eventuellt kunna folkbokföra sig i kommunen och då även kunna få hit eventuella anhöriga.

De som enbart är registrerade som massflyktingar har heller inte samma rättigheter som folkbokförda invånare utan har samma rättigheter som asylsökande personer. Exempelvis har de inte rätt till Svenska för invandrare (SFI). Barn i skolålder har dock rätt till skolgång vilket innebär att kommunen behöver vara förberedd på att det kan komma ett betydande antal nyanlända elever till Norrköpings skolor.