Daglig verksamhet syftar till att ge personer med funktionsnedsättning något intressant och meningsfullt att göra på dagarna. Myndighetsutövningen inom vård- och omsorgskontoret utreder personens behov och önskemål om daglig verksamhet. Beslutet beskriver tydligt detta och vilken omfattning som den beviljade insatsen ska ha. Från hösten ska alla nya beslut om daglig verksamhet ha faktisk beviljad tid och inte schablon. Uppföljning sker inom tre till fem månader. Även befintliga beslut ska gås genom så att den tidigare schablontiden ändras till faktisk tid i daglig verksamhet.

Den som erbjuder personen plats i daglig verksamhet blir koordinator oavsett om det är en kommunal eller privat utförare. Deras uppdrag är att skapa de bästa förutsättningarna för deltagarna att delta i den dagliga verksamheten och att vid behov ta stöd från legitimerad personal. Utförarna ska sträva efter att göra det möjligt för brukarna att delta i verksamheten på heltid.

För att få en ändamålsenlig daglig verksamhet ser nu processen från handläggning till verkställighet likadan ut, oavsett om det är en kommunal eller privat utförare som ska verkställa beslutet.

Ett beslut om daglig verksamhet kan leda till inlåsningseffekter, det vill säga att personer som har fått beslutet har svårt att komma ut i arbetslivet. För att motverka en sådan negativ effekt och stötta personer att komma ut på arbetsmarknaden har vård- och omsorgskontoret en egen verksamhet ”Aktema”. Den syftar till att stötta personer med beslut om daglig verksamhet att få ett arbete.

Ny resursfördelningsmodell

Det finns förslag till en ny resursfördelningsmodell för daglig verksamhet. Den bygger på en grundersättning samt en ersättning i flera nivåer utifrån den enskildes behov av stöd. Tanken är att kopplingen mellan personernas behov och den ekonomiska ersättningen ska bli tydligare och att det ska leda till en bättre fördelning mellan de olika enheterna som erbjuder daglig verksamhet.