I takt med att kommunen växer befolkningsmässigt har investeringar i bland annat förskolor, skolor, äldreboende, gator och vägar ökat de senaste åren och kommunens nettoinvesteringar har sedan år 2017 uppgått till mer än en miljard kronor per år.
Investeringar påverkar kommunens låneskuld
Norrköpings kommuns nettoinvesteringar har sedan år 2017 uppgått till mer än en miljard kronor per år. I diagrammet nedan visas utvecklingen över tid.
Hela beloppet för en investering blir inte en kostnad samma år som utgiften sker. Istället gör man så kallade avskrivningar, vilket innebär att man fördelar kostnaden för investeringen över dess uppskattade livslängd. Investeringen hanteras som en tillgång i kommunens balansräkning och avskrivningarna som görs varje år blir till en kostnad. Prognosen för kommunens avskrivningskostnader år 2023 uppgår till cirka 740 miljoner kronor. Men även om hela investeringsbeloppet ett givet år inte leder till bokföringsmässiga kostnader, så är det ett utflöde av pengar och det påverkar kommunens låneskuld. I Norrköpings kommun sköts all upplåning centralt av finans- och bolagsenheten som är kommunkoncernens så kallade internbank.
Kommunen lånar pengar på olika sätt
Den kommunala förvaltningens ingående låneskuld per den första januari 2023 uppgår till drygt 6,8 miljarder kronor. Om man tar med hela kommunkoncernens låneskuld (kommunen inklusive de kommunala bolagen) så blir beloppet istället 15,2 miljarder kronor. De kommunala bolag som har störst upplåning är Hyresbostäder och Nodra med 5,3 miljarder kronor respektive 2,1 miljarder kronor.
Kommunen lånar pengar på olika sätt, dels via egna så kallade program där kommunen varje vecka genomför ett auktionsförfarande där den motpart som kan erbjuda lägst ränta får låna ut pengar. Den här typen av upplåning sker på kortare löptider och kommunen kan sedan via så kallade derivatinstrument göra om en rörlig ränta till en fast ränta. Kommunen lånar även upp pengar på längre löptider och här återfinns de så kallade gröna lånen, vilket är lån som är knutna till investeringar som har en positiv miljöpåverkan. En annan finansieringskälla är Kommuninvest, där kommunen vid ingången av 2023 hade 3,9 miljarder kronor i lån. Ytterligare en finansieringskälla är den Europeiska investeringsbanken, där kommunen för närvarande har lån på cirka 2,7 miljarder kronor. Enligt kommunens finansinstruktion ska det vara balans mellan olika löptider och långivare.
Kommunens låneskuld ökar
Prognosen för kommunkoncernens låneskuld är att den kommer att öka till mer än 16,8 miljarder kronor fram till slutet av 2024, varav 7,3 miljarder kronor avser den kommunala förvaltningen. Prognoserna bygger bland annat på planerade investeringar och framtida resultatnivåer och prognoserna uppdateras hela tiden utifrån historiskt utfall och framtida planering.
Låneskulden har de senaste åren, utifrån höga investeringsnivåer, ökat kraftigt. I och med att investeringsnivåerna i budget är fortsatt höga så kommer låneskulden att fortsätta att öka, vilket påverkar de räntekostnader som kommunen kommer att behöva betala. Det är inte bara låneskuldens storlek som avgör hur stora räntekostnaderna blir, utan även vad den genomsnittliga låneräntan uppgår till. Kommunens beräknade ränta kallas för NIPOR, vilket står för Norrköping Internbank Portfölj Ränta. Utifrån nuvarande prognos över behov av upplåning för år 2024 beräknas de externa räntekostnaderna för kommunen, exklusive de kommunala bolagen, att uppgå till cirka 130 miljoner kronor år 2024, givet den prognosticerade genomsnittliga räntan 1,80 procent.
Riksbankens styrränta påverkar Norrköpings kommun
Den så kallade styrräntan som beslutas av Riksbanken har från oktober 2014 till maj 2022 varit noll procent eller negativ (som mest -0,50 procent från februari 2016 till december 2018). I maj 2022 skedde en höjning från 0 procent till 0,25 procent och i och med den senaste höjning i februari 2023 uppgår nu styrräntan till 3,0 procent. Vi får backa ända till november 2008 för att hitta en styrränta på mer än 3 procent och genom att höja eller sänka styrräntan försöker Riksbanken motverka svängningar i konjunkturen så att inflationen hamnar på inflationsmålet.
Det här har givetvis påverkat räntenivåerna i hela samhället och även för Norrköpings kommun. Kommunens målsättning är att begränsa resultateffekten av kraftiga ränterörelser och ränterisken hanteras genom att sprida ränteomsättningstillfällena (när vi tar nya lån) över tid. Men förr eller senare slår högre räntor i samhället igenom även i Norrköpings låneportfölj och påverkar kommunens räntekostnader. Prognosen för kommunens framtida räntenivåer och räntekostnader ser för tillfället ut så här:
Ovanstående tabell över prognosticerade räntenivåer och prognosticerade räntekostnader är en prognos utifrån nu rådande bedömningar av bland annat framtida låneskuld, som i sin tur hänger ihop med investerings- och resultatnivåer och framtida marknadsutveckling av räntan. Men prognoser kan svänga fort och inför varje budgetprocess tas aktuella prognoser fram med den senast tillgängliga informationen och vid kommunens månadsvisa uppföljningar rapporteras hur det aktuella läget är jämfört med den beslutade budgeten.
I och med att kommunens låneskuld ökar och den framtida ränteutvecklingen är osäker så bör man ha beredskap för att prognoserna kan svänga snabbt. En ökning av räntan med 100 punkter (en procentenhet) kommer exempelvis att innebära en ökad räntekostnad med 73 mnkr för år 2024 för den kommunala förvaltningen (allt annat lika).
Konsekvenser för Norrköpings kommun
Givet de höga investeringsnivåerna som återfinns i budgeten framöver och med hänsyn tagen till den statliga medfinansieringen avseende Ostlänken är det rimligt att anta att låneskulden i Norrköpings kommun kommer att fortsätta att växa under många år framöver och att vår räntekänslighet i och med detta kommer att öka.
Beslut som fattas nu kommer att påverka kommunens ekonomi under en lång tid och det är därför viktigt med en ekonomisk planering som skapar förutsättningar för kommunens politiker att styra både på kort och på lång sikt.
