Den svenska förvaltningsmodellen kännetecknas av ett starkt kommunalt självstyre. Samtidigt är det riksdagen, regeringen, statliga myndigheter och EU som sätter ramarna för kommunala verksamheter genom exempelvis lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter och olika typer av statsbidrag.

Enligt Statskontoret har den statliga styrningen av kommunsektorn ökat och blivit mer detaljerad över tid. Den statliga styrningen intensifierades under coronapandemin och har under 2022 återgått till nivåerna som var innan pandemin.

Staten kan med hjälp av lagar och förordningar styra kommunsektorn på olika nivåer. Under 2022 har 36 nya eller väsentligt ändrade lagar och förordningar som påverkar kommuner börjat gälla. Av de 36 är 17 nya lagar eller förordningar och 19 väsentligt ändrade.

Flest nya eller ändrade lagar och förordningar som påverkar kommunsektorn har trätt i kraft inom utbildnings-, justitie- och infrastrukturdepartementets politikområden. Sju av de nya regleringar som har börjat att gälla under 2022 är ett resultat av EU-lagstiftning. Ungefär hälften av de nya och ändrade regleringarna handlar om att staten har ökat kraven på kommunsektorn eller ökat kommunsektorns skyldigheter.

Statsbidragen till kommuner har ökat över tid, men minskat efter coronapandemin

Ett annat verktyg staten har för att styra kommunsektorn är statsbidrag. Under 2022 betalade staten ut lite mindre än 286 miljarder i statsbidrag till Sveriges kommuner. Staten har betalat ut mindre medel till kommunsektorn under 2022 än under 2021. En anledning till det är att medlen som staten har betalat ut med anledning av coronapandemin är mindre 2022. I ett längre perspektiv har de utbetalda medlen till kommunsektorn ökat. Staten betalade till exempel under 2012 ut drygt 135 miljarder kronor till kommunsektorn, vilket motsvarade ungefär 17 procent av de totala utgifterna i statsbudgeten. Under 2022 står de utbetalda medlen till kommunsektorn för nästan en fjärdedel av utgifterna i statsbudgeten.

Det finns tre olika typer av statsbidrag som sammanfattas i punkterna nedan:

• Generella statsbidrag
  Generella statsbidrag syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner. Dessa bidrag är framför allt medel som betalas ut och fördelas genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet.
• Riktade statsbidrag
  Riktade statsbidrag är frivilliga för kommuner och regioner att ansöka om eller ta emot. Om de tar del av medlen måste de använda dem till en viss insats eller ett visst ändamål.
• Kostnadsersättningar
  Kostnadsersättningar är ersättningar för specifika kostnader som kommuner eller regioner har på grund av att staten har beslutat att kommunerna eller regionerna är skyldiga att utföra eller tillhandahålla något, till exempel en viss tjänst. Men till skillnad från de riktade statsbidragen är kommunerna och regionerna skyldiga att utföra detta, oavsett om de får någon ersättning för det eller inte.

Under 2022 har regeringen infört 16 nya statsbidrag till kommunsektorn, samtidigt som 11 bidrag har upphört att gälla. Flest nya statsbidrag har tillkommit inom områdena hälso- och sjukvård och social omsorg. Samtidigt har också flest statsbidrag upphört inom samma område.

182 riktade statsbidrag till kommuner under 2022

Under 2022 fanns det 182 riktade statsbidrag för kommuner att ta del av och totalt betalade staten ut drygt 79 miljarder till kommunsektorn i riktade statsbidrag. Det är ungefär 24 miljarder mindre än vad staten betalade ut i riktade statsbidrag under 2021. Minskningen beror till stor del på att flera av de bidrag som regeringen tidigare har inrättat eller utökat på grund av pandemin i år har minskat i omfattning eller har upphört. I ett längre perspektiv har de utbetalade medlen i riktade statsbidrag ökat. Staten har till exempel betalat ut mer än tre gånger så mycket medel i riktade statsbidrag till kommunsektorn 2022 jämfört med 2015.

Under 2022 har 13 nya riktade statsbidrag tillkommit medan 11 riktade statsbidrag har upphört att gälla.

Fler nya styrsignaler från staten under 2022

Totalt sett infördes fler nya styrsignaler 2022 än 2021. Det beror i huvudsak på att betydligt fler statliga utredningar tillsattes under 2022 i jämförelse med 2021. I nedanstående tabell redovisas antal nya och väsentligt ändrade styrsignaler 2020–2022.