Kraven på en kommuns förmåga att ha en kvalitetsmässig, säker och modern IT-miljö där nya lösningar ständigt utvecklas för att möta förväntan från invånare, näringsliv och besökare ökar. Det är utmanande på många sätt för Sveriges alla kommuner i olika storlekar. Det digitala arvet är tungt, många kommuner har en åldrande systemmiljö och står inför investeringar eller övergång till molntjänster som i sig ställer andra krav på leverantörsstyrning och kontinuitetsplanering. IT-miljön ska vara stabil och säker, vilket också ställer krav på varje kommun att ha kompetens inom IT-säkerhet och arkitektur, kompetenser som det är brist på i Sverige och som bara till viss del kan köpas in som tjänster från privata bolag.

Det är samhällsmässigt ineffektivt att Sveriges 290 kommuner var och en för sig ska förvalta, drifta och utveckla i en allt snabbare takt. Detta har identifierats och satsningar görs inom bland annat SKR (Sveriges kommuner och regioner) och DIGG (Myndigheten för digital förvaltning) såväl som nationella IT-strategier för att hitta sätt att öka den gemensamma förmågan och dela på kostnader för utveckling. I många delar av landet initieras också samarbeten mellan kommuner eller kommungrupper för att uppnå synergier och stordriftsfördelar. Det räcker dock inte till, och med ökad takt för digitaliseringen i samhället, invånare som är vana vid hur privat sektor möter upp med tjänster och de stora utmaningarna som kommuner står inför med kompetensbrist inom flera verksamhetsområden är digitalisering viktigt för framtiden.

I detta sammanhang är det relevant att jämföra med hur andra länder hanterar utmaningen. Danmark, Storbritannien och Kanada är särskilt intressanta att studera där nationell samordning och centralisering av grundfunktionalitet genomförts. Den danska modellen är överlag intressant ur ett IT-perspektiv med en sammanslagning av den danska motsvarigheten till kommuner och lanseringen av en centraliserad leveransorganisation för IT-infrastruktur och digitalisering.

Det uppstår stora risker när Sveriges kommuner inte har ekonomi, tillgång till resurser med rätt kompetens eller förmåga till utveckling och styrning inom IT-området, med allt från säkerhetsrisker som öppnar för driftstörningar, konsekvenser för kritisk verksamhetsutövning och tillitsutmaningar.

Den ekonomiska ineffektiviteten med skattemedel när alla Sveriges 290 kommuner separat investerar och utvecklar är också en viktig aspekt.

Initiativ på myndighetsnivå och regionala samverkansinitiativ går långsamt och skulle behöva ske med större kraft, tydlighet och med ett tydligt gemensamt mål.

Det finns också risker med stora, sammankopplade system, exponeringen ökar vilket också ökar sårbarheten. Arbetet med bland annat cybersäkerhet blir mycket viktigt.

Konsekvenser för Norrköpings kommun

Det finns stora möjligheter för Norrköpings kommun med ökade nationella tjänster och regionala samverkansinitiativ. Det sparar kostnader och blir stordriftsfördelar, det underlättar i jakten på kompetens och resurser och det ger mer kraft i digitalisering och utveckling. Dock blir utmaningen för Norrköpings kommun att delta i utformningen och ställa om till mer central förvaltning. Det kommer krävas styrning och taktisk planering av en omställning, vare sig det skulle handla om en gemensam sak med en regional kommungruppering eller en transformation till nationellt samordnade förvaltningstjänster.

Konsekvenser på kort och lång sikt

• Allmänhetens missnöje med kommunens verksamhet, utbud och service ökar när kommunen inte kan möta behov och förväntan.
• Negativ verksamhetspåverkan när kommunen inte har resurser att satsa på IT-modernisering, säkerhet och digitalisering i den takt som behövs.
• Ekonomiska investeringar och kostnader uppstår som eventuellt skulle kunna undvikits eller åtminstone varit lägre om nationella tjänster fanns att tillgå.

Konsekvenser på lång sikt

• Stora möjligheter för kommunen om nationella initiativ formeras och Norrköpings kommun kan dra nytta av centrala tjänster. Positiva konsekvenser både ekonomiskt, kvalitetsmässigt och erbjudandemässigt.
• Strukturerna blir mer komplexa och utmanar kommunen vad gäller styrning och balans mellan att dra nytta av centrala tjänster, tjänster framtagna i initierad samverkan mellan parter och egen verksamhet.
• Det finns också risk för en ökad otydlighet i ansvarsfrågan och medborgarnas möjlighet till utkrävande av ansvar.