Både andelen äldre invånare i Norrköping och den äldre befolkningens behov förutspås öka de kommande decennierna. Samtidigt minskar tillgången på kvalificerad arbetskraft och konkurrensen om medarbetarna hårdnar. Sveriges kommuner och regioner (SKR) bedömer att dagens personaltäthet inte kommer att kunna bibehållas i vård- och omsorgsverksamheten i framtiden. Effektiviseringar och nya arbetssätt kommer att bli nödvändiga när resurserna inte räcker till och kompetensförsörjningen inte motsvarar behovet.

Samtidigt som kommuner och andra samhällsinstitutioner arbetar med digitalisering och kompetensförsörjningsåtgärder för att säkra kvaliteten i välfärden för framtiden, så kan ett skifte i ansvarsfördelningen vara på gång. Det sker ständigt en förskjutning mellan vad som anses ligga inom det offentliga åtagandet när det gäller välfärd och vilket ansvar individen själv förväntas ta. Samhällsutvecklingen går nu mot att enskilda behöver ta ett allt större ansvar för de konsekvenser som följer av åldrande och nedsatta fysiska och psykiska funktioner.

En gräns som kan komma att förflyttas i framtiden handlar om sluten- och primärvårdens ansvar för vård kontra individens egenvård, en annan kan vara vad som anses vara ett förskrivningsbart hjälpmedel och inte. Det kan även handla om vad som är behovsbedömda insatser via till exempel socialtjänstlagen och sådant den enskilde ska hantera själv eller med stöd av anhöriga, civilsamhället eller marknaden. Det finns i denna utveckling en konflikt mellan vad som kan anses vara det offentligas åtagande och vad som ska vara den enskildes ansvar när åldrande och nedsatta funktioner medför svårigheter i den dagliga livsföringen. Det är en utveckling som även påverkas av vilka möjligheter marknaden erbjuder för den enskilde att kompensera för exempelvis åldrande och funktionsbortfall. Konflikten som uppstår kan också relateras till den enskildes ekonomiska möjligheter att själv bekosta eventuellt stöd och service.

I framtiden förutspås det för kommuner vara ett ökat fokus på insatser som avser vård och omsorg och minskat fokus på service. Kommuninvånare antas i större omfattning använda marknadens servicetjänster, såsom näthandel och RUT-tjänster. Nationellt har RUT-avdraget ökat i popularitet och det ökar mer bland äldre än yngre personer. Det allmänna utbudet av olika servicetjänster ökar ständigt och likaså digitaliseringen.

Hur detta sammantaget kommer att påverka kommuninvånarnas benägenhet att ansöka om kommunal vård och omsorg i framtiden är svårt att ha en uppfattning om, likaså om kommunerna på sikt kommer att anpassa sitt utbud till den här utvecklingen.