Ett nytt vårdlandskap håller på att formas i Sverige. Det kallas för Nära vård och handlar om att arbetet inom hälso- och sjukvården så långt som möjligt ska ske i kommuninvånarnas närmiljö. Med närmiljö avses geografisk, digital och relationell närhet. Omställningen gällande Nära vård drivs på av flera faktorer, till exempel den demografiska utvecklingen. Nära vård innebär en förändring av vårdens innehåll, ett perspektivskifte från fokus på sjukdomstillstånd till hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser. Principen är att all vård som inte kräver inläggning på sjukhus ska ske i den nära vården och att hemmet blir den primära instansen för livets alla hälsofaser.

Enligt organisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) medför Nära vård ett antal så kallade fokusförflyttningar, bland annat en omställning till att vården blir mer personcentrerad och utgår från personer och relationer snarare än organisationers struktur. För att det ska fungera behöver arbetssätt förändras och en ökad samverkan mellan olika instanser ske, eftersom patienter har insatser från olika aktörer och dessa ska samordnas utifrån den aktuella patientens behov, förmåga och resurser.

I takt med att samhällets insatser i allt större utsträckning ska ske i individens närmiljö kommer hemmet att få större betydelse. Vård och omsorg, handel, service och distribution behöver få tillgång till människors hem och privata livsutrymmen på ett annat sätt än idag.

Eftersom mer vård kommer att ske i hemmiljöer kommer fler aktörer och resurser att involveras och en effektiv och säker logistik blir central för att få helheten att fungera. Det handlar om logistik för att hälso- och sjukvårdsaktiviteter ska kunna utföras i hemmet och att till exempel läkemedel, hjälpmedel, medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar finns tillgängliga. Det kan medföra att kommunen behöver utveckla olika logistikfunktioner för att den nära vården ska realiseras.

I Sverige bor nittiofem procent av alla som är 65 år och äldre i det ordinära bostadsbeståndet, i bostäder som i liten utsträckning tillgodoser de behov som finns hos personer som är äldre. Det gör att utmaningarna för hemtjänsten och hemsjukvården växer oavbrutet och att krav på tillgänglighetsanpassningar, både för den boende och för medarbetare, kommer att öka. För att möjliggöra att personer som är äldre ska kunna bo kvar i sin bostad så länge som möjligt behöver förekomsten av mellanboendeformer öka. I Norrköping behöver fler trygghetsboenden och andra typer av plus- och seniorboenden byggas i framtiden och de behöver finnas i olika delar av kommunen.

Konsekvenser för Norrköpings kommun

• Ökade volymer förväntas till kommunens vård- och omsorgsverksamhet när de personer som idag vårdas i slutenvården i framtiden i högre grad kommer att vårdas i hemmet.
• Nära vård kommer att innebära andra krav på logistikfunktioner, kompetens och utrustning inom vård- och omsorgsverksamhet.
• Behoven av boendeformer mellan den vanliga bostaden och särskilt boende kommer att öka i Norrköping.
• I det korta perspektivet behöver vård- och omsorgsverksamheten ställa om sina arbetssätt till Nära vård.
• Fokusförflyttningen som Nära vård innebär kan på längre sikt medföra att verksamheter inom utbildning, samhällsbyggnad, kultur, fritid, folkhälsa och kommunledning behöver bedriva ett proaktivt och hälsofrämjande arbete.