Det är i förskola, skola och äldreomsorg som de flesta av kommunens medarbetare jobbar och det är i de delarna som den största delen av budgeten används. Diagrammet nedan visar befolkningsutvecklingen för åldrar som främst berörs av dessa verksamheter.

Antalet barn i förskoleålder, 1-5 år, var ungefär 8 300 år 2021. Fruktsamhetstalen, det vill säga genomsnittligt antal födda barn per kvinna, har varit lågt på senare tid. Enligt prognosen kommer antalet barn i förskoleålder öka något under prognosperioden fram till år 2026 och sedan vara på en ganska stabil nivå under utblicksperioden fram till 2030.

För barn i grundskoleålder, 6-15 år, har det varit en kraftig ökning av antalet under det senaste decenniet upp till 17 800 år 2021. Antalet förväntas vara på en relativt stabil nivå under kommande år. Enligt prognosen kommer antalet grundskolebarn att öka till cirka 18 100 år 2024, för att sedan minska till omkring 17 900 år 2026 och hålla sig på den nivån under utblicksperioden.

När det gäller ungdomar i gymnasieålder, 16-18 år, var antalet drygt 5 000 år 2021. Antalet förväntas öka till 5 850 år 2026 för att sedan hålla sig på den nivån under utblicksperioden fram till år 2031.

Utveckling av antalet äldre

Antalet äldre i åldersgruppen 65-79 år har ökat kraftigt under de senaste femton åren och var 20 700 år 2021. Antalet förväntas vara förhållandevis stabilt under prognos- och utblicksperioderna, men en liten minskning omkring åren 2026 och 2027.

Skälet till den tidigare stora ökningen av norrköpingsbor mellan 65 och 79 år var att den stora grupp personer som föddes efter andra världskriget då var i den åldern. Det innebär att det framöver istället blir en stor ökning av de som är 80 år eller äldre. År 2021 var 7 300 personer 80 år eller därutöver, det beräknas stiga till 9 200 personer år 2026 och öka ytterligare till närmare 10 500 personer år 2031.

Olika individkostnader för olika åldersgrupper

Ett viktigt skäl till att särskilt studera de yngre och de äldre åldersgrupperna är att de kommunala kostnaderna är höga per individ för de grupperna, vilket förstås beror på att de använder kommunens tjänster i hög utsträckning.

Bilden nedan illustrerar schematiskt hur de kommunala kostnaderna per person ser ut för olika åldrar. De grå staplarna visar en kommunal grundkostnad som används för individ- och familjeomsorg, samhällsbyggnad, kultur och fritid och mycket annat. De rosa staplarna anger kostnad per individ och år i förskola och skola. De blå staplarna visar motsvarande kostnad för äldreomsorgen.

Diagrammet är schematiskt och det går inte att använda det för att direkt avläsa kostnad i Norrköping för de olika verksamheterna. Men det framgår tydligt att kostnad för äldreomsorg i de äldre åldersgrupperna är hög per individ, eftersom många använder sig av äldreomsorgstjänster i de åldrarna och har stora omsorgsbehov.

Även jämfört med barn och ungdomar i förskola och skola är äldreomsorgskostnaden hög. Den prognostiserade ökningen av antalet norrköpingsbor som är 80 år och äldre är således mycket betydelsefull för den kommunala planeringen.

Den förvärvsaktiva befolkningen måste försörja att fler

Även om det finns personer som är 65 år och äldre och personer under 20 år som arbetar är det i åldern 20-64 år som det största antalet förvärvsarbetande finns.

Antalet i åldern 20-64 år ökar en del men inte i lika hög utsträckning som övriga åldersgrupper. Det innebär att den så kallade demografiska försörjningsbördan ökar och det är framförallt ökningen av antalet invånare som är 65 år och äldre som bidrar till detta.

Den demografiska försörjningsbördan definieras som summan av antal personer i åldrarna 0-19 och 65 år och äldre - dividerat med personer i åldrarna 20-64. Det ger ett tal som visar hur många en person i förvärvsaktiv ålder i genomsnitt, förutom sig själva, måste försörja genom sitt arbete.

Diagrammet nedan visar faktiskt försörjningsbörda för Norrköping och riket åren 1968-2021 samt prognos för perioden 2022-2031.

Norrköping har haft en mer gynnsam nivå än riket som helhet under 2000-talet och förväntas fortsätta ha en lägre demografisk försörjningsbörda än riket under prognos- och utblicksperiod fram till 2031.

Det är stora regionala skillnader i landet. Bland kommuner med höga kvoter finns till exempel flera kommuner med en åldrande befolkning utan större inflyttning eller barnafödande, medan kvoten är lägre i storstäderna. Gemensamt för i stort sett alla kommuner i Sverige är att den demografiska försörjningsbördan förväntas öka.