Under 2022 sjönk barnafödandet ner till en rekordlåg nivå med det lägsta antalet födda barn i kommunen sedan 2007 och ett fruktsamhetstal som var det lägsta sedan åren runt millennieskiftet. Barnafödandet beräknas vara fortsatt lågt, trots att Norrköping har relativt många invånare i de åldrar då det är vanligast att skaffa barn. Diagrammet nedan visar antal födda i Norrköping under perioden 1972–2022 samt prognosen för 2023–2032.

Lågt barnafödande påverkar antalet barn i förskoleålder

Antalet invånare i förskoleåldern, 1–5 år, hade en topp på närmare 8 800 år 2017 men har därefter minskat och vid utgången av 2022 var antalet knappt 8 300. Antalet förväntas minska något ytterligare till strax under 8 000 vid utgången av år 2027 till följd av ett sjunkande antal födda barn på senare år. Från och med 2028 beräknas antalet att börja öka något igen för att ligga på nivåer strax över 8 000 under prognosperiodens senare år, men denna utveckling är mycket osäker då det rör sig om barn som nästan helt och hållet inte var födda när prognosen beräknades.

Antal födda är den mest osäkra variabeln i befolkningsprognosen

Antalet födda barn beräknas genom att åldersspecifika fruktsamhetstal multipliceras med antalet kvinnor i barnafödande ålder. De ålderspecifika fruktsamhetstalen definieras som antalet födda barn per tusen kvinnor. Diagrammet nedan visar hur dessa har sett ut i Norrköping under de senaste fem åren.

Diagrammet visar alltså att vid 32 års ålder har kvinnorna i Norrköping varit mest benägna att skaffa barn. Hur många födda barn det blir i befolkningsprognosen beror alltså mycket på hur många kvinnor som finns i de mest barnafödande åldrarna.

Genom att summera de åldersspecifika fruktsamhetstalen får man ett mått på hur den totala fruktsamheten ser ut över alla åldrar, detta mått kallas för det summerade fruktsamhetstalet. Detta anger nivån på fruktsamheten under ett år och kan tolkas som det antal barn kvinnor skulle få i genomsnitt under hela sitt liv om fruktsamheten förblev densamma som under det år för vilket beräkningen görs.

Det summerade fruktsamhetstalet har varierat mycket mellan olika år historiskt och även i prognosen beräknas detta förändras något över tid. För det första prognosåret justeras det summerade fruktsamhetstalet utifrån hur inledningen av året sett ut samt data över planerade födslar från Region Östergötland eftersom detta ger en indikation på hur högt barnafödandet kan tänkas bli under det första prognosåret. För prognosår två och framåt antas utvecklingen följa SCB:s riksprognos över fruktsamhetsutvecklingen.

Diagrammet nedan visar den historiska utvecklingen av det summerade fruktsamhetstalet samt den antagna summerade fruktsamheten under prognosperioden i Norrköping och i riket (enligt SCB:s riksprognos från 2022).

Möjliga orsaker bakom lågt barnförande

Historiskt sett har upp- och nedgångarna i den summerade fruktsamheten kunnat förklaras av till exempel förändringar i familjepolitik och konjunkturer. Den minskande trenden som varit på senare år har dock inte kunnat förklaras lika enkelt. En hypotes är att en ökad oro kopplat till en känsla av osäkerhet påverkar. Det kan exempelvis handla om att oro för klimatförändringar, krig, terrorism, extremism, ojämlikhet, epidemier, kriminalitet eller flyktingkriser med mera har bidragit till en minskad vilja att skaffa barn. En omvärld som uppfattas som osäkrar kan göra unga vuxna mindre benägna att skaffa barn. En osäkrare omvärld gör alltså att prognoser över kommande barnafödande blir svårare att göra.