Under 2020 bröt coronapandemin ut som förutom att påverka antalet avlidna också verkar ha påverkat flyttbeteende och barnafödande. Flyttbeteendet ändrades under 2020 genom att det blev svårare att migrera men även genom att bland annat ökade möjligheter till distansarbete underlättade inrikes flyttningar. Utflyttningsbenägenheten bland norrköpingsborna har ökat till en betydligt högre nivå under åren 2020–2022 jämfört med åren dessförinnan men även inrikes inflyttning till Norrköping har ökat under samma period. Barnafödandet förändrades också i spåren av pandemin och ökade under 2021, men främst på grund av att de som redan skaffat barn passade på att skaffa sitt andra eller tredje barn. Under 2022 sjönk barnafödandet istället kraftigt till rekordlåga nivåer, vilket delvis kan bero på det oroliga omvärldsläget.

I februari 2022 startade Ryssland sitt krig mot Ukraina och osäkerheten har varit stor kring hur detta skulle påverka befolkningsutvecklingen. I befolkningsprognosen som beräknades våren 2022 antogs det bland annat leda till en viss ökning av invandringen även om ukrainare till att börja med endast får status som så kallade massflyktingar och därmed inte folkbokförs, vilket krävs för att räknas som invandrad i befolkningsstatistiken. Osäkerheten var dock mycket stor då kriget bara hade pågått under ett par veckor när prognoserna 2022 beräknades och vid det läget hade varken Migrationsverket eller Statistiska centralbyrån gjort nya prognoser som tog hänsyn till kriget.

Osäkert ekonomiskt läge

När 2023 års befolkningsprognoser beräknas finns det prognoser att luta sig mot från Migrationsverket och SCB som tar hänsyn till kriget i Ukraina men osäkerheten i prognoserna består troligtvis. Dessutom är det skakiga ekonomiska läget som råder under början av 2023 med bland annat stigande räntor och en kraftigt stigande inflation ännu en osäkerhetsfaktor som vi inte vet hur den kan komma att påverka till exempel flyttbeteende och barnafödande. Prognoserna utgår till stor del från att de trender gällande flyttmönster som gällt under åren 2020-2022 och som inneburit en relativt låg invandring samt en ökad inrikes
in- och utflyttning kommer att bestå under kommande år. Prognoserna utgår också från att barnafödandet fortsätter på en rekordlåg nivå även 2023 för att därefter följa utvecklingen enligt SCB:s senaste riksprognos över fruktsamhetsutvecklingen vilket innebär en fortsatt låg nivå historiskt sett även om den ökar något från de mycket låga nivåerna 2022 och 2023.